Koreakriget - en 1900-talstragedi

I sin bok ”Moderna tider” skriver Paul Johnson följande:” Koreakriget var en typisk 1900-talstragedi Det inleddes av ideologiska skäl utan minsta skymt av moraliskt berättigande eller något bevis för folkligt stöd. Det dödade 34 000 amerikaner, en miljoner koreaner och en kvarts miljon kineser. Det uppnådde inga syften. Alla dess konsekvenser var oavsiktliga. Förloppet utmärktes av det ena stora misstaget efter det andra.” Känns inte denna redogörelse igen från USA:s ingripande i Irak? I Irak hade man inte FN-sanktion vilket man däremot hade i Korea tack vare att Sovjet bojkottade säkerhetsrådets möten och därigenom inte kunde inlägga sitt veto.

De båda koreanska staterna upprättades år 1948. Både Nordkorea under Kim Il Sung och Sydkorea under Syngman Rhee gjorde anspråk att företräda hela landet. FN dominerat av USA erkände Rhees korrupta och impopulära regim som Koreas enda lagliga regering. Kriget började den 25 juni 1950 med att nordkoreanska trupper överskred gränsen 38:e breddgraden. I mitten av september höll sydkoreanerna och amerikanerna bara ett brohuvud runt Pusan längst i söder. Förstärkningar gjorde att den amerikanske befälhavaren MacArthur kunde gå till motoffensiv och i oktober trängde USA-trupper in i Nordkorea. Om dessa trupper hade gjort halt vid nordkoreanska gränsen kunde kriget tagit slut redan i oktober 1950 men varade genom intåget i Nordkorea till den 27 juli 1953 då ett vapenstillestånd kom till stånd. Om USA:s trupper hade gjort halt vid 38:e breddgraden hade kanske händelsen blivit en fotnot i historien. Det hade varit ett misslyckat försök från Nordkoreas sida att ena Korea.

Nu framträdde Kina som en militärmakt efter alla nesliga förluster i kriget mot Japan under andra världskriget. När amerikanska trupper närmade sig kinesiska gränsen beslöt Mao att sända så kallade frivilliga för att hejda den amerikanska framryckningen. Det blev ett slut på den beramade ”hem till jul-offensiven”. Nu ryckte i stället kineserna fram och de kunde hejdas först söder om 38:e breddgraden. MacArthur krävde förnyade försök att erövra Nordkorea och han ville även angripa Kina, eventuellt med kärnvapen. Det blev för mycket för president Truman och han avskedade MacArthur den 11 april 1951. Trumans mjukare hållning följdes av en politisk kris i USA. Med en annan hållning från Trumans sida kunde det ha blivit storkrig, kanske med atomvapen inblandat.

Trots den oavgjorda utgången av kriget fick kriget vittgående följder. Efterkrigsdepessionen förbyttes i en av rustningarna stimulerad ”Koreaboom”. Den blev särskilt stark i Japan, amerikanarnas huvudbas, och startade dess ekonomiska frammarsch. Kina som stoppat supermakten USA i ett reguljärt krig vann också i prestige.
Liksom Nordkorea nu utsätts för ett FN-embargo utsattes Kina för samma sak efter Kinas ingripande i Korea. En del personer trotsade detta embargo. Bland dessa var den nyss döde Henry Fok 1923 – 2006. Han förblev Kinas favorit bland Hongkongs rika invånare. Under Koreakriget blev Kina en militär stormakt. I dessa dagar håller Kina på att bli en ekonomisk stormakt. Efter kriget var Nordkorea rikare än Sydkorea bland annat beroende på att Nordkorea hade mycket naturtillgångar i form av stenkol och järnmalm. De bildar grunden för en tung industri, utvecklad av japanerna före andra världskriget och efter Koreakriget med sovjetiskt bistånd. Vad som fått Nordkoreas ekonomi på fall är att landet är ett huvudsakligen skogklätt bergland med större slätter främst på västkusten. När landet utsattes för översvämningar under 1990-talet kunde man inte försörja befolkningen med livsmedel vilket fick till följd att många människor svalt ihjäl och man har fortfarande stora problem med sin livsmedelsförsörjning. De koreanska staterna komplementerar varandra genom att Sydkorea har en stor jordbruksproduktion och Nordkorea har råvaror och en tung industri. Det talas mycket om att skapa ett enat Korea men Sydkorea fruktar att det fattiga Nordkorea skall bli en börda för landet i händelse av ett enande.

Utvecklingen i Ostasien - i Kina, de båda koreanska staterna och Vietnam visar hur snabbt förändringens vindar blåser. Ingen kunde förutse att Kina skulle bli lika starkt som USA rent militärt året efter Maos makttillträde och att det nu är världens verkstad. I Vietnam hålls nu ett toppmöte för Apec-ländernaLänderna runt Stilla Havet. Vem kunde ha trott det under Vietnamkriget? USA kämpade i Vietnamkriget för ett delat Vietnam men förlorade kriget och nu är Vietnam ett enat land på stark ekonomisk frammarsch. Det skall nu bli medlem i WTO före Ryssland som också söker medlemskap.

Av Yngve Karlsson 20 nov 2006 11:38