Femtio år efter Ungernrevolten

Varför blev det ett väpnat uppror år 1956 i Ungern men inte i Polen?

Pernilla Ståhl besvarar den frågan i en artikel i Svenska Dagbladet den 23 okt 2006. Jag ansluter mig i stort sett till vad Charles Gati kommit fram till i boken Failed Illusions: Moscow, Washington, Budapest and the 1956 Hungarian Revolt. Misslyckandet berodde enligt Gati på bristande ledarskap från Imre Nagy sida. De fyra första dagarna ansåg Nagy att det var en kontrarevolution men svängde då till den andra extremen och ställde sig bakom de mest radikala kraven från revoltörernas sida. Om han i stället hade lugnat ned situationen på samma sätt som Gomulka gjorde i Polen skulle kanske Sovjet ha accepterat en liberalisering av det ungerska samhället. Arkivstudier i Kreml visar att Chrusjtjov den 30 oktober hade beslutat att inte intervenera. Han ändrade sig dagen därpå. Pernilla Ståhl skriver följande om orsaken:” Två händelser i Budapest den 30 oktober – lynchningen av personer som tillhörde Ungerns fruktade hemliga polis AVH och det faktum att Nagy aviserade en återgång till flerpartisystem – förefaller ha övertygat Chrusjtjov om att Nagy och andra kommunister var för svaga för att ” upprätthålla den ordning” som Moskva ville ha.” Om Nagy hade lett snarare än följt upproret skulle det enligt Gati ha varit möjligt att övertyga Moskva att det var i dess eget intresse att ge Ungern ett minimum av självständighet.

En orsak som Ståhl inte tar upp i sin artikel och som jag tror gjorde revolten så våldsam var Ungerns historia före kommunisternas maktövertagande. Ungern var en av förlorarna i första världskriget och man förlorade en tredjedel av sin yta i freden i Trianon. Att kommunisterna under Bela Kun kortvarigt hade makten år 1919 skapade starka antikommunistiska stämningar. Under admiral Horthy upprättades därefter en högerdiktatur som liknade den i det fascistiska Italien. År 1941 ställde sig Ungern på Tysklands sida i kriget mot Sovjet och Ungern var på förlorarnas sida också i andra världskriget. När lojaliteten mot Tyskland började vackla år 1944 blev Ungern ockuperat av Tyskland. Man installerade nu en mera pålitlig regering. De ungerska nazisterna, pilkorsarna, fick fria händer med svåra judeförföljelser som följd. Under denna tid försökte Raoul Wallenberg rädda så många judar som möjligt från nazister och pilkorsare. När röda armén kom till Budapest gjorde tyskar och pilkorsare hårt motstånd vilket fick till följd att stora delar av staden blev förstörd. Efter det att röda armén tagit makten i Ungern gick pilkorsare och andra antikommunister en hård tid tillmötes. Att det mellan 1945 och 1956 hade gått endast elva år förklarar nog till stor del att revolten till skillnad mot Polen fick ett så våldsamt förlopp i Ungern. Under striderna kämpade man från gata till gata precis som år 1945 och Budapest blev nästan lika förstörd som då.

Nu är det femtio år sedan Ungernrevolten. Det märkliga med firandet är att Ungern nu regeras av de före detta kommunisterna som nu tar emot de utländska besökarna. Antikommunisterna surar och väljer att fira på egen hand. Det är kanske ett bevis på politisk omognad att det är så.

Av Yngve Karlsson 25 okt 2006 10:47