Lön och inkomst

"Kvinnors sjukfrånvaro var 60 procent större än männens första kvartalet i år, visar nya siffror från SCB."

Länk: artiklar.dagensps.se

"Allra störst genomslag har dock SCB:s lönestatistik. Påståendet att kvinnor som grupp tjänar 83 procent av vad män tjänar återkommer i ett stort antal artiklar. . . SCB har självt dementerat att siffran 83 procent bevisar att kvinnor är diskriminerade. Det enda det visar är att kvinnor som grupp tjänar mindre än män som grupp"

Länk: mediainstitutet.se

Jag och min kollega har samma timpenning. Med andra ord, vi får exakta samma lön om vi jobbar exakt samma antal timmar.

Om jag är borta flera dagar en månad på grund av sjukdom, får jag mindre lön än min kollega dock inte mindre betalt per arbetstimme under den månaden. Skillnaden kanske inte märks så mycket när jag deklarerar min årsinkomst, eftersom jag under min sjukfrånvaro, via det allmänna, får 80 procent av min lön efter en karensdag. Men en viss procentuell inkomstskillnad torde kunna redovisas mellan mig och min kollega, trots att vi har exakt samma timpenning.

Är jag då utsatt för lönediskriminering? Nej, givetvis inte. Tvärtom. Jag får 80 procent av lönen trots att jag inte är på jobbet.

LO säger sig ha 2 miljoner medlemmar, men eftersom många som inte är med i ett fackförbund omfattas av kollektivavtal som LO tecknar till medlemsförbundens förmån, så torde man kunna påstå att de flesta svenska löntagare omfattas av LO:s kollektivavtal.

“Kollektivavtalen motverkar lönediskriminering", enligt LO.

Länk: tinyurl.com

Mig veterligen förekommer i dessa inga speciella kolumner för mans- och kvinnolöner .

Ändå framställs lönediskriminering av kvinnor som något som även drabbar de inom LO.

Retoriken om lönediskriminering av kvinnor är onyanserad och tar inte hänsyn till att de flesta kvinnor får exakt samma lön som sina manliga kollegor på grund av kollektivavtalen och på grund av ett förbud sedan 1979 mot könsdiskriminerande lönesättning.

Ja, innan dess fanns det verkligen speciella mans- och kvinnokolumner vid lönesättningen. Detta på grund av att förr i tiden var mannen ensam försörjare, så det var inget konstigt med det. Om båda makar jobbade ansågs inte lika lön lika viktigt.

Lyssnar man till dagens jämställdhetsdebatt, får man dock intrycket av en skamlig konspiration, där arbetsgivarna medvetet och avsiktligt - i samarbete med lönekontoren - ger kvinnliga anställda mindre lön för samma tjänst..

Att det inte är så i verkligheten bevisas av att feministerna tvingats skapa ett nytt begrepp för att få beviskedjan att hålla. Man talar numera om lika lön för likvärdigt arbete, och gör man det behöver man inte ta hänsyn till efterfrågan och konkurrens, vilka på en fri marknad bestämmer lönerna.

Om man statistiskt kan bevisa att svenska kvinnor i snitt har en lägre årsinkomst än svenska män, så bevisar det inte lönediskriminering utan bara just det - att de har en lägre årsinkomst. För tar man hänsyn till att svenska kvinnor har högre arbetsfrånvaro än män, vilket de har, så leder det naturligtvis till en lägre årsinkomst - även när deras lön bestäms av kollektivavtal som ger anställda exakta samma timpenning.

Att kalla denna skillnad i inkomst för diskriminerande är att missbruka ett ord eller att inte förstå dess innebörd.
Diskriminering står för kränkande behandling på grund av medfödd egenskap, t ex kön. I fallet med inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor är det i de flesta fall inte diskriminering det rör sig om utan just om kvinnors högre frånvaro.

Förekommer det då ingen könsdiskriminering alls, t ex inom de grupper som inte omfattas av LO:s kollektivavtal?

Nej, enligt en studie av Svenskt Näringsliv:

"Skillnaden i lön mellan kvinnor och män beror främst på vilka yrkes-, utbildnings- och företagsval kvinnor gör. Tecken på diskriminering finns inte, enligt Svenskt Näringsliv som gjort en studie bland sina medlemsföretag. . . Samtidigt konstaterar Svenskt Näringsliv att det finns löneskillnader som inte går att förklara med vare sig diskriminering eller kvinnors val av yrke och utbildning. Grunden till dessa skillnader kan vara att Svenskt Näringlivs studie inte tar hänsyn till alla parametrar som påverkar lönen.
- vi mäter inte saker som antalet underställda du har som chef, vilken storlek det är på den budget du som chef har ansvar för eller vilken komplexitet och storlek det är på ditt projekt, säger Krister B Andersson."

Länk: svd.se

Av Michael Ståhlberg 28 jul 2006 11:48