Bush vet vad han gör

President Bush sa nyligen att utvecklingen i Irak går enligt planen. Kritikerna undrade genast om presidenten var vid sina sinnens fulla bruk. Saknade han ögon att se med, öron att höra med, hjärna att tänka med? Läget i Irak är ju kaotiskt. Vilken planet befinner sig Bush på?

Iran planeras nu bli nästa krigsskådeplats. Jag tar mig för pannan och undrar varför man istället inte sätter sig ner och börjar snacka med varandra? Hittills har jag nämligen trott att utrikespolitik går ut på att skapa balans, rena affärer, ordning och reda i världen, och att USA bara inte fattat detta.

Andra menar att Bush bara följer sin vanliga taktik, att ljuga. Han lyckades inbilla amerikanska folket att Saddam Hussein var lierad med al-Qaida. Han lyckades inbilla samma folk att Irak hade massförstörelsevapen och tänkte använda dessa mot USA. Så varför inte fortsätta med lögnerna och påstå att skälet till nästa krig är att hindra islamisterna i Iran att skaffa kärnvapen?

Nu ska jag presentera ett utmanande tanke: Bush vet vad han gör.

Det är fullt möjligt att generalerna och kritikerna hittills utgått från felaktiga premisser. Vi utgår från att i en god värld råder ordning och reda. Men Bush utgår från att i en god värld tjänar man pengar. Och de mest lättförtjänta pengarna är de som går från skattebetalarna till näringslivet. När det omvända råder - då näringslivets vinster går till folket - är det katastrof.

Nyligen höll president Bush sitt sedvanliga tal till nationen. Bush sa att kriget mot terrorism kan sträcka sig minst en generation framåt i tiden. Tanken på ordning och reda kan vi alltså glömma. Vi har flera decennier av våld, krig och terrorism, kaos och anarki, framför oss.

Bush egentliga mål alltså att se till att världen är så farlig som möjligt. Bara i en kaotisk värld kan hans regim propsa på att inneha rollen som världspolis. USA har därför inget att vinna på en fredligare och mer harmonisk värld.

USA har som enda land i världen sedan andra världskriget behållit krigsekonomin. Staten betalar enorma summor till tekniska innovationer och vapen, som sedan säljs över hela världen. Vinsterna tar företagen hand om. Krigsekonomin är motorn i landets militär-ekonomiska dominans ute i världen. Hälften av statens utgifter går till krigsmakten.

Bush har också i sann kapitalistisk anda mer och mer privatiserat kriget i Irak. Stora summor betalas till säkerhetsbolag och legoknektar som inte sorterar under krigslagarna. Detta skapar både handlingsutrymme, provisioner och vinster. War is bussiness.

För att upprätthålla sin militära och ekonomiska dominans, måste USA:s befolkning ständigt påminnas om hoten utifrån. Någon räknade en gång ut att landet behöver ett krig vartannat eller vart tredje år för att hålla folket på humör och ekonomin på fötter. Usama bin Ladin kom därför som en räddande ängel. Osynliga terrorister, med enorma ekonomiska resurser, är en perfekt fiende.

Kriget mot terrorism kan bli ett evigt krig. Hotet är permanent. Ändå är antalet amerikaner som dött i terrordåd senaste tio åren inte fler än dom som dött av blixtnedslag.

I grunden handlar det givetvis om hur världen ska se ut, men också om hur amerikanska skattebetalarnas pengar ska fördelas. Utan hoten utifrån, utan en värld i kaos, skulle de relativt kloka amerikanarna ställa krav på att pengarna istället för att gå till krigsindustrin användes till sjukvård, omsorg och skolor.

Så lugn, gott folk. Bush är vid sina sinnens fulla bruk. Han vet vad han gör.

Det är vi andra, som trott på att en värld i fred och frihet är viktigare än bolagens vinster, som är galna.

Av Roger Lord 18 apr 2006 22:43