Om Charlotta Flinkenberg, USA-kåthet och lite till

1. Charlotta Flinkenberg. Åh, jag blir så trött på Charlotta Flinkenberg. Precis som jag-kallar-det-feministisk-avhandling-men-egentligen-är-det-bara-babbel-utan-grund Linda Skugge så är hon så vansinnigt tråkig och intetsägande. Dessutom är hon ännu en av dessa människor som utan någon egentlig kunskap eller talang uppmärksammas i media hmm, Skugge?. Jag tror inte att det finns någon en på miljonen-egenskap som gör att man kan leda en tjejtidning eller ett tråkigt, tunt program som Undercover eller skriva en krönika i Expressen!. Missförstå mig rätt, programidén är okej. Problemet är att Charlotta delar karismanivå med en guldfisk och att hon dessutom är alldeles för USA-kåt för att det ska fungera i längden.
Förövrigt - Jag hatar Linda Skugge.

2. USA-kåthet. Om förvirringen kom över dig, ska jag förklara. Charlotta koppar det überpopulära programmet Sex and the City utspelas i New York i Undercover på ett ytterst tydligt sätt. Alla som sett programmen, vet exakt vad jag menar. Oerhört löjligt, tycker jag. Och galenskapen fortsätter ju i all evighet. Vi gör ett försvenskat Floor Filler och tar även in Supernanny eller vad skiten nu heter, som båda är direkta rip-offs från USA, och så mycket sämre än orginalversionerna. Vi kan väl ta in amerikanska program, men måste vi nödvändigtvis göra svenska versioner? Det blir så pinsamt. Och det kan jag säga, när det kommer ett svenskt South Park slänger jag TV:n i väggen. Förutom pinsamhetsfaktorn i det hela så tycker jag helt enkelt vi borde vara stolta över vårt eget land, välfungerande Sverige och våra kompetenta människor levandes i det. Då bortsett från Persson, Frevailds och andra motbjudande tomtar som får betalt för att kasta skit omkring sig och ducka för andras.

3. Namnlappar. Okej, det här blir en parantes i mitt sammanhang. Men jag började fundera då vi använde namnlappar idag i min skola. Dess funktion är smått oförståelig, då man vid avstånd läsa lappjäveln står tillräckligt nära för att lika gärna fråga om namnet. Dessutom står man och stirrar på personens bröst, vilket lätt genererar obehagskänslor. Snytingen hänger i luften och rodnaden är redan lägrad, så att säga. Nej, det håller inte. Ta ett A4-papper, skriv "DITT NAMN" på den och tejpa fast nedanför nyckelbenen. Då blir genast brösttittandet onödigt då man lätt ser namnet från 20 meters håll, och dessutom omöjligt då det sitter en fet lapp över det hela. Problem solved! Patenten fixas snarast.

4. Svenska musikkritiker. Herregud. Jag orkar inte ens, säger bara en sak: Fugees ägde, precis som för tio år sen, och vi som älskar går för musiken, inte för några jävla ljusshower. Är det några som mjölkar pengar är det ni sopor. Avskeda alla.

5. Salta kommentarer. Speaking from experience, så utgår jag ifrån att vissa av er nu tänker spy galla över mig. Innan en av er ordbajsare skriver "slyngel" och en annan skriver "den rätta benämningen är faktiskt slyna" så tänk över det här: Jag är oerhört korkad, omogen och dessutom dyslektisk då jag inte ens vet vart jag ska stoppa "de" och "dem". Kritiken är alltså onödig, loppet är kört för mig. Ni kan lika gärna spara plattityderna till nästkommande räddningsbara generationer. Tack och hej.

Av Cim Efraimsson 08 dec 2005 00:10