Samma lön, olika inkomst

Läser till morgonkaffet denna småkyliga första advent en betraktelse i DN av riksfeministen Nina Björk, kvinnan vars bok "Under rosa täcket" har blivit liktydig med likhetsfeminism. Äger boken och har läst halva.

Nå, jag fattar inte det inledande exemplet i hennes artikel. En hypotetisk kvinna lagar ett däck på en cykel åt sin man och misslyckas, varpå han utbrister "typiskt tjejer, kan inte klara minsta tekniska grej och sen ska de ändå ha lika löner".

Men i debatten används ordet "lön" i bemärkelse
"inkomst". Det är viktigt att skillnaden klargörs, men så sker aldrig.

Två personer kan ha samma lön, men ändå olika årsinkomst. Den ena personen kan tjäna mer genom övertidsarbete, den andra mindre på grund av sjukfrånvaro.

Om vi nu vet att kvinnors sjukfrånvaro är högre än mäns, så borde detta räknas in när årsinkomster för män och kvinnor i samma yrke beräknas.

Men sker så? Eller tittar man bara på slutsumman mellan de två kategorierna och kommer sen fram till att oj, kvinnor ges lägre lön!?

För naturligtvis är det inte så att i kollektivavtalen har vi en lönegrad för kvinnor, en annan för män. Likväl har vi en inkomstskillnad. Således torde den ha en annan förklaring än lönediskriminering.

Ett demokratiskt, icke-diskriminerande samhälle är meritokratiskt. Man är blind för biologiska könsskillnader och man anser inte att man måste ge inkomstmässigt underrepresenterade grupper såsom invandrare förtur, så att de kan hinna ifatt.

Man gör inte som i fallet med aspiranter till polisyrket: ställer något lite lägre krav på kvinnliga aspiranter, för att kompensera för ett genomsnittlig manligt övertag i fystesterna, för att det inte skall motverka fler kvinnliga poliser.

Att så sker i vårt samhälle är könsdiskriminering, men jag antar att många anser det ursäktligt för den goda sakens skull. Trots att det är provocerande i sin dubbelmoral.

Vad bör man i stället göra? Givetvis sänka kraven även för manliga polisaspiranter. För om de kan sänkas för kvinnor, så kan de inte vara så viktiga när allt kommer omkring. Knappast fylla en vettig funktion annat än som ett utgallringsinstrument.

Eller har man tänkt på uthållighet och snabbhet för att hinna ifatt flyende bovar? Eller har man tänkt att i en brottningskamp mellan en polis och en brottsling, så måste polisen kunna klara av en fysiskt genomsnittsstark skurk?

Eller få upp en trögande dörr på en brinnande bil för att kunna hjälpa nödställda människor? Ja, vad finns bakom kraven på en viss snabbhet och styrka hos en polisaspirant?

Jo, jag är medveten om att en kvinnlig polis kan ha en lugnande inverkan på en uppretad manlig ligist, att det blir mindre prestige för en sådan att lyda en kvinna än en stor, stark manlig polis. Att fördelarna av kvinnliga poliser rent psykologiskt överväger de små fysiska nackdelarna. Men i ett jämställt samhälle är olika bedömningsgrunder för kvinnor och män oacceptabelt.

Eller borde vara det.

Av Michael Ståhlberg 27 nov 2005 10:34