Det är långt mellan Jerusalem och Ramallah

"Abbas-Sharonmöte uppskjutet till november", lyder rubriken på den israeliska dagstidningen Haaretz nätsida.. Synd att de glömt att skriva vilket år. Den senaste månaden har möten planerats och inställts i en sådan takt att jag alldeles tappat räkningen. Det kallas "ansträngningar att hålla fredsprocessen vid liv", och både palestinier och israeler har dyrt och heligt lovat både Bush och kung Abdullah av Jordanien att jovisst, det ska bli ett möte. Snart. Speciellt som Abbas Abu Mazen ska träffa Bush i Vita Huset i slutet av oktober. Om inte ett uppretat Hamas passar på att sticka en käpp i hjulet för Abu Mazen och fyrar av en laddning raketer mot israeliska städer eller kidnappar någon högt uppsatt Fatah-funktionär eller så, så att han måste stanna hemma i Ramallah. Eller någon annan trovärdig anledning till varför mötet måste skjutas upp. Till i februari. Eller varför inte april. Eller kanske juni?

Under tiden fortsätter de inre stridigheterna både i de palestinska ockuperade områdena och i Israel. Sharons motståndare har inte glömt Gazareträtten och skulle hellre störta en sittande högerregering än att bita ihop och inse sitt nederlag. Till deras förtret lyckades de för tillfället inte ens med att tidigarelägga primärvalen i Likudpartiet till i november - de förlorade med något hundratal röster. Men det kommer fler tillfällen att putta Sharon, till exempel när budgetförslaget ska igenom i slutet av december. Och vill man vinna de israeliska valen är det inte särskilt lämpligt att visa sig välvillig mot palestinierna med att frige palestinska fångar eller dra tillbaka armen ur städer på Västbanken. Att fortsätta bygga muren i Jerusalem är nog en mycket bättre ide.

I Gaza råder det också valkampanj inför det palestinska parlamentsvalet som ska hållas i slutet av januari. Kanske, borde man nog tillägga. Det skulle ursprungligen hållits i juli, men Abu Mazen beslöt att skjuta upp det surprise, surprise!. Det är nära 10 år sedan parlamentsval hölls på Västbanken och i Gaza, och många parlamentsmedlemmar tillhör det så kallade "gamla gardet" som var med Arafat i Tunis och som ständigt beskylls för nepotism och korruption. Många misstänker att både Hamas och medlemmar av den mer Fatahkritiska yngre generationen skulle väljas in i stort antal i parlamentet. Detta är ett hot mot Abu Mazen och hans regering, som stöds av både USA och Israel. Så hellre än att hålla demokratiska val, där Hamas får en för stor del av kakan, blir den inga internationella protester när Abu Mazen i god arabisk diktaturanda beslutar att skjuta upp valet en gång till. Till i juli, kanske?

Av Anna Veeder 10 okt 2005 11:02