Vive la difference!

I veckan har jag kunnat höra i Radio Stockholm om hur gemensamma basketlag för tjejer och killar bland handikappade ungdomar, avskräcker tjejer från att delta. Fick uppfattningen att det var gemensamma duschutrymmen som var stötestenen och att killarnas jargong var för tuff. Man skulle nästan kunna tro att det fanns skillnader mellan kvinnor och män, och att dessa inte bara är "sociala konstruktioner".

Hur kan uppdelning i dam- och mansidrott anses förenligt med jämställdhet?

Ordet jämställdhet uppfattas som en synonym för ordet likabehandling, vilket feminister gärna vill att det skall uppfattas som. Men hur kan de då försvarar könsuppdelningen av det offentliga rummet i form av olika toaletter och duschrum för män och kvinnor? Hur kan de försvara lite lägre krav på fysisk styrka och uthållighet för kvinnliga polisaspiranter än för manliga?

Betyder inte jämställdhet vad man skulle kunna tro? Är det som i Orwells "Djurfarmen", att "alla jämlika, men vissa är mer jämlika än andra"?

Språk och logik, alltså.

Förvisso betyder inte "fri abort", fri abort - tack och lov. Utan det står för fri abort upp till vecka 12, sedan får man snacka med en kurator upp till vecka 18, därefter måste Socialstyrelsen ge sitt godkännande - fast jag misstänker att detta mest är formaliteter.

Slutsats: ord svarar inte logiskt mot den verklighet de rimligtvis borde. Ingen unik språklig upptäckt, men så är det.

Belinda Olsson skriver i en krönika i Aftonbladet om en manlig musiker som gjort en "Uffe" och skrivit till en kvinnlig belackare vid namn
Natalia Kazmierska, krönikör i konkurrentbladet Expressen, att han aldrig skulle avslutat mailet med "puss och kram" till en manlig journalist. Om han inte vore Jonas Gardell, förstås.

Nej, men lilla Belinda, bara en ung kvinna i din ålder, Anna Eklund, kan skriva en krönika i din tidning med rubriken "Därför gillar jag porr". Tror du till exempel Robert Aschberg skulle få göra det? Eller Herman Lindkvist? Jan Guillou? Anders Wästgårdh?

Vad säger det om könsförtrycket i dagens Sverige? Om det påstådda kvinnoförtrycket? Om feministers intelligens alternativt sanningsenlighet?

I en krönika i Aftonbladet går en ung kvinnlig krönikör till angrepp mot Linda Skugge under rubriken "Skit ner dig Linda". Och hon skriver vidare:

"Linda Skugge har med hjälp av hundratals spaltmeter av poänglöst gap och skrik lyckats få majoriteten av svenska folket att se henne som en sådan där ung och tuff, självständig kvinna som vågar stå för vad hon tycker."

Men där har hon fel. Jag kan lova,att majoriteten av svenska folket avskyr Linda Skugge. Såg en lista över våra värsta "suggor" som hon toppade. Jag tror Linda är masochist. Snarare än feminist, menar jag.

Förresten: varför har kvinnor djupa urringningar om de inte vill att männen skall beundra deras byst? Det är en fråga som jag länge undrat över men inte vågat ställa.
Och varför säger inte jämställdhetsivrarna något om det? I en roman tar den brittiske humorförfattaren Ben Elton Svarta Ormen, med mera upp samma fråga, så jag kan inte vara ensam om att undra. Vad skulle man säga om män gick omkring med lätt neddragen gylf?

Vive la difference!


P.S. Vad är en rimlig definition av ordet "jämställdhet"? Att man behandlar män som kvinnor och kvinnor som män? Eller är ordets betydelse olika från person till person? Om så är fallet, hur vet vi att vi talar om samma sak när vi använder ordet "jämställdhet"?

Av Michael Ståhlberg 17 jun 2005 17:05