Öka mångfalden inom vård och omsorg

Det ökande antalet äldre sätter press på att hitta nya former av äldreomsorg. I dag är drygt 17 procent av befolkningen över 65 år. Om trettio år kommer nästan var fjärde invånare att vara över det. Under samma tidsperiod kommer antalet personer som är äldre än 80 år att öka kraftigt.

I generationen över 75 år har många kämpat för det starka samhället där den enskilda medborgaren inte behöver vara utlämnad till andras välvilja för att få sitt vårdbehov tillgodosett. Med denna bakgrund kan det vara svårt att acceptera andra alternativ utom den vård och omsorg som utförs i offentlig regi, man misstänker att kooperativa, privata verksamheter är en väg tillbaka till klassamhället. Viktigt är i det sammanhanget att beakta att det faktum att en privat, kooperativ entreprenör utför tjänster åt kommun/landsting inte betyder att finansieringsansvar, tillsyn och kö privatiseras.

Kan man släppa in privata entreprenörer utan att sälja ut sjuka, och gamlas trygghet? Ja i alla fall om de anställda, de gamla och deras anhöriga får vara med och bestämma

Kooperation bygger på värderingar som jämlikhet, allas inflytande och gemensam nytta. Genom att starta kooperativ får människor större inflytande över sin vardag. Äldre och deras anhöriga kan forma omsorgen efter sina behov och de som jobbar inom vården kan utveckla egna idéer och rutiner. Kooperation är ett bra sätt att ge människor större inflytande över sin vardag. Både brukare och anhöriga kan vara mer delaktiga då besluten fattas nära dem. Kooperation kan dessutom vara ett sätt att öka intresset för arbete inom vård och omsorg, tack vare inflytandet.

I en undersökning gjord av svenska kommunalarbetareförbundet visar det sig att de anställda i privata vårdföretag uppskattar att arbetet är organiserat med färre beslutshierarkier och att detta skapar en mer dynamisk arbetssituation. "De som tidigare varit anställda inom den offentliga vården ifrågasätter den hierarki som präglar offentligt styrd verksamhet. Då hierarkierna inom de företag som driver entreprenaderna mer eller mindre tagits bort, eller minskat har detta påverkat personalsammansättningen. Gränserna mellan olika befattningshavare finns men märks inte så tydligt.

I en annan undersökning som på uppdrag av SAF genomförts av Demoskop visar det sig att sex av tio privatanställda sjuksköterskor tycker att nuvarande arbetsuppgifter är bättre an tidigare då man hade en offentlig arbetsgivare. Varannan privatanställd anser att det egna inflytandet ökat mycket, medan var fjärde anser att det ökat något. Även en klar majoritet av de privatanställda sjuksköterskorna anser att de får mer stöd och uppmuntran i arbetet. Fyra av tio anser att de får stöd och uppmuntran i mycket större utsträckning, ytterligare tre av tio anser att det får det i något större utsträckning

Personalomsättningen är stor inom offentlig sektor. Av den personal som anställdes 1985 var bara 48 procent kvar tio år senare. Den offentliga sektorn behov av anställda har ökat från 658,000 1997 till cirka 675,000 år 2005. För att kunna nå denna bemanning måste kommunerna de närmsta åren anställa ca en halv million människor. Gunnar Wetterberg betonar att den inte finns någon enda enkel lösning på problemet, men genom att vara öppen för olika lösningar: personalkooperativ, brukarkooperativ, privata företag kan man göra jobben mera spännande. Om ett jobb är attraktivt eller inte, bestäms delvis av lönen men även av arbetsplatsens rykte, av arbetets status. I ett brukarkooperativ eller personalkooperativ kan man inte bara lämna över ansvaret till arbetsgivaren; det ställer höga krav på mänsklig mognad och förmåga till eget ansvar.

Det finns en möjlighet för kommun och landsting, att genom att bejaka och stödja tillkomsten av personal och brukarkooperativ, förbättra attraktiviteten för arbeten inom vård och omsorg, öka kvaliteten i vården via frisläppandet av kreativiteten och engagemanget hos de entreprenörer som finns i verksamheten.

Ta den.

Av Leif-Arne Undvall 26 maj 2005 11:45