Din vända rygg ser på mig
som en handske i sin sömn
tyst och vänd ifrån
utan blickar
stumt och kallt
jag ser
att du går
Mina drömmar rör sig
ändå mycket nära dig
i skuggan av dina steg
vakna och trogna
följer dig på avstånd
men de ser
att du går
Spårlöst vill jag ana
den kärlek som du lämnar
tyst och tom
i leendet jag inte längre får
på läppar utan krön
för du ler
mot en annan
Jag går till baren
under en parasoll
där jag beställer in
smaken av dina spår
doften av din Cologne
och smuttar långsamt
på en
"Sand Martini"
Av Gun Lundberg 20 feb 2005 11:30 |
Författare:
Gun Lundberg
Publicerad: 20 feb 2005 11:30
Ingen faktatext angiven föreslå
Poesiskolan, Poesiskolan, sand, martini, går | föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå