Liten droppe av gift. del 4

Fredag och klockan är tre. Jag har varit i skolan och haft två föreläsningar men nu är jag hemma. Det kom som en chock för mig när jag såg löpsedeln nere i affären på hörnet Hantverkargatan, Scheelegatan. Det stod. "Ung kvinna våldtagen och mördad". Det var en bild på Sanna på löpsedeln. Jag kände igen henne även fast det hade gått så många år. Bilden upptog en tredjedel av löpsedeln resten var rubriken. Jag gick omedelbart in i affären och köpte tidningen. När jag kom hem skulle jag läsa den. Jag slog upp mittuppslaget och började läsa. Det stod att hon hade varit på väg hem från en träff med några väninnor i Vasastan. Dumt nog hade hon gått genom Vasaparken. Det hade varit mörkt. Man visste inte varför hon hade gått in i parken men man hade hittat henne vid två tiden på morgonen, det var någon som hade rastat hunden som hade hittat henne. liggandes i en dunge. Han hade genast kallat på polis och polisens rättstekniska avdelning hade varit klara vid tre tiden då de hade forslat henne vidare. Man visste inte riktigt vad som hade hänt men det var uppenbart att det hade begåtts brott.

Jag tyckte att det hela var otäckt, vi skulle ju ses nästa dag. Jag provade att ringa till Erik men han var inte hemma. Tog en kall och lång dusch. Kunde inte fatta att det var sant. Efter duschen läste jag tidningen igen. Varför hade hon gått genom parken när det var alldeles mörkt? Var hon förföljd, försökte hon komma undan någon?
Frågorna for runt i huvudet på mig. Jag måste prata med någon men jag visste inte med vem. Ringde upp en kompis i Oslo. Vi pratade i en timme och jag kände mig lite lugnare efter det. Hur hade det kommit in i tidningen så snabbt?
Jag slog på TV:n och tittade på nyheterna, dom tog upp mordet och man hade fortfarande inte hittat orsaken eller vem till vad som hade hänt.

Erik ringde.
- Hej Florian. Har du hört vad som hänt med Sanna?
- Ja visst fan har jag gjort det. Det är förjävligt.
- Vi som skulle träffas imorgon och allt, jag såg verkligen fram mot det och
- Så händer detta, det är otroligt.
- Vad gör du nu? Frågade jag,
- Jag kom precis hem från jobbet, sa han.
- Ska vi gå ut och ta en öl och prata om det som hänt?
- Ja, det kan vi göra. Ska vi gå till Tennstopet?
- Ja, Vi kan väl ses där om en timme, sa jag,
- Ja det gör vi, hej.
- Hej, sa han, och så la vi på.
Jag klädde på mig och tog en promenad dit. Var där på en halvtimme. Jag gick in och satte mig vid ett ledigt bord, Det var folktomt så jag tog ett fönsterbord och beställde en öl.

Erik kom efter en kvart.
- Hej Florian, sa han.
- Hej, sa jag. Han såg jäktad ut. Han beställde en öl och satte sig.
- Det är fruktansvärt, jag kan inte fatta det.
- Inte jag heller, sa jag. Han hade en binda runt handen.
Har du gjort illa dig?
- Ja, det hände på jobbet. En olyckshändelse.
- Ni hanterar ganska tunga grejer va?
- Ja det gör vi, sa han
- När hände det?
- I natt, nej jag menar idag vid lunchtid.
Han verkade uppjagad på något sätt, orolig.
När vi hade suttit ungefär tre timmar och druckit många öl gick vi hem till Erik.
Det var han som ville det, varför vet jag inte men han var angelägen om det. Han bodde i en liten etta på Hälsingegatan. I rummet var det en loftsäng, soffa ett skrivbord och en säng. Köket var inrymt i ena hörnet i rummet. Det var också ett badrum mod badkar.
- Vill du ha en öl, frågade han.
- Ja tack, sa jag.
Han gick till kylen och tog fram två öl och gav den ena till mig.
- Trivs du här? frågade jag.
- Ja det gör jag. Lägenheten är liten men det räcker för mig.
Jag var kissnödig så jag ursäktade mig och gick in på toa.
Satte mig ner för att kissa. Det var mycket tvätt som var utspridd över toan. Av någon anledning lyfte jag på lite kläder för att se vad det var som stod nästan rakt upp. Det såg ut som det var en pinne men när jag tog bort
kläderna låg det en blodig kniv där. Det var också en blodig jacka och ett par blodiga blå jeans. Det första som slog mig var att det var Erik som hade mördat och våldtagit Sanna, men jag kunde inte tänka klart av alla ölen. Jag la tillbaka tvätten och spolade. Erik måste vara så full att han hade glömt bort allt som låg på toa. Jag gick ut och satte mig i soffan.
Det var skönt, sa jag. Märkte att Erik var koncentrerad och tittade på mig som för att upptäcka om jag hade sett något på toan, men jag låtsades som inget.
- Vill du ha en till öl, frågade han.
- Nej tack, jag ska nog gå hem, sa jag.
Det blev alldeles tyst. Han visste att jag hade sett allt.
Han gick till köket och tog fram en kniv.
- Jag tycker att du ska stanna, sa han hotfullt, och visade kniven.
- Vad är det? sa jag.
- Du har sett de blodiga kläderna och kniven, sa han och kom mot mig.
Jag ställde mig upp men då hytte han med kniven så jag satte mig igen.
- Vad tänker du göra, sa jag.
- Jag vet inte.
- Det var du som mördade och våldtog Sanna, eller hur?
- Det var jag, sa han och stack in kniven i min axeln. Det smärtade till och han drog ur kniven. Jag såg då min chans och sparkade till honom i skrevet så han tappade kniven och vek sig av smärta. Då slog jag honom i huvudet. Han föll ihop. Jag visste inte vad jag skulle göra. Jag försökte hitta telefonen så jag kunde ringa polisen och en ambulans. Hittade telefonen och ringde. När jag la på började Erik röra på sig så jag sparka till honom i huvudet så han svimmade igen. Efter ca. tio minuter kom polisen. Jag berättade vad som hänt. Hann inte så mycket mer innan ambulanspersonalen kom och tog hand om mig.

Jag fick aldrig reda på varför Erik hade mördat och våldtagit Sanna men han sitter i fängelse för de brotten.

Av Jonas Lindman 16 jan 2005 22:48