Jag hade bara sett henne några gånger, på föreläsningar på universitet. Hon var en sån där flicka som man bara drömde om skulle bli ens flickvän. Jag ville komma henne närmre men visste inte hur. Hon var på något sett tillbakadragen av sig. Hon var alltid tillsammans med en annan tjej. Jag ville verkligen få kontakt med henne men jag var för blyg för att göra något närmande.
En dag när vi hade anatomilektion skulle vi arbeta i grupp och hon och jag kom i samma grupp, vilken lycka jag kände att få vara så nära henne. Vi skulle göra ett grupparbete. Vi delade upp oss två och två och jag hamnade med henne, Fatima. Hon och jag gick ner till biblioteket för att hitta litteratur om ämnet. Vi hittade en del och satte oss vid ett ledigt bord. Vi började läsa och efter ett tag började vi prata om det vi läst. Det visade sig att hon var riktigt smart. Jag blev fängslad av hennes intelligens. Efter en stund var hon tvungen att gå men hon sa till min stora förvåning att vi skulle kunna plugga hemma hos henne i helgen. Jag var inte sen med att hoppa på det förslaget. Jag fick hennes adress och vi kom överens om att ses på lördagen klockan två hemma hos henne, sedan gick hon. Jag var överlycklig och svävade på moln när jag gick hem. Jag var förvånad att hon hade bjudit hem mig, var hon kanske intresserad av mig som jag av henne? Hon kanske bara såg det som en vanlig läxläsning och inte alls var intresserad av mig på det sättet. Jag bodde på Kungsholmen och hon bodde tydligen enligt lappen som jag fått i Vasastan, närmare bestämt på Rörstrandsgatan. När jag kom hem började jag laga middag. Gjorde i ordning lax fileer som jag stekte och potatismos till det och bearnaissås, det smakade bra. Tänkte på Fatima hela tiden. Kanske det skulle bli något mellan oss, hoppades på det. Jag längtade tills det skulle bli lördag.
Kände att jag måste tänka på något annat, kunde ju inte bara tänka på henne. Jag kollade i tidningen om det fanns någon film jag ville gå på. Hittade ingen intressant film. Då gick jag ner till videobutiken och tittade runt bland hyllorna men jag hittade inte någon film där heller. Bestämde mig för att plugga en stund. Jag satte mig med läxan som vi hade gåt igenom tidigare. Jag ville vara på läst när jag träffade Fatima, så hon inte skulle tycka att jag var trög på något sätt.
Plötsligt började jag tänka på Sanna som jag hade varit tillsammans med i nian. Vad gjorde hon nu? Jag skulle kanske ringa upp henne och fråga det. Hon och jag hade varit tillsammans under skolresan till Gotland, i nian. Vi hade cyklat runt på ön hela klassen och det var inte särskilt kul. När vi kunde stack vi iväg till någon äng med högt gräs där vi kunde kyssas och ta av oss och jag kunde föra in ett finger i hennes varma sköte, utan att någon såg det. Dom stunderna var dom bästa på hela skolresan.
När jag hade pluggat ett tag gick jag in i badrummet och började tappa upp ett bad. Tog fram telefonkatalogen och slog upp Sannas nummer. Efter ett väldigt bläddrande fann jag hennes nummer. Tog den trådlösa telefonen och gick ner i det heta badet. Hade hällt i lite badskum. Jag låg ett tag i badkaret och tänkte på Fatima och Sanna. Fatima var vackrare än Sanna men Sanna var mer kvinnlig på något sätt som jag inte kunde förklara. Tog fram lappen med numret och slog det. Jag blev nervös, hon kanske inte alls ville prata med mig, hon kanske hade pojkvän, man och barn. Pojkvännen kanske inte skulle tycka om att jag ringde, han kanske tillochmed skulle stå bredvid henne när hon talade och sedan skälla ut henne i ren svartsjuka efter samtalet.
Det gick fram några signaler och så svarade hon.
- Ja det är Sanna.
- Hej Sanna det är Florian från din gamla klass, kommer du ihåg mig?
- Hej, sa hon glatt och förvånat.
- Hur är det med dig, frågade jag.
- Jo det är bra. Hur är det med dig.
- Livet rullar på som det alltid har gjort. Jag pluggar på universitetet.
- Vad pluggar du, frågade hon.
- Medicin, sa jag.
- Verkligen, är det roligt.
- Ja, sa jag. Jag ska bli läkare. Har ett år kvar.
- Jag började aldrig på universitetet, utan jag började jobba på Konsum istället, sa hon.
- Trivs du med det?
- Ja, det gör jag, sa hon.
- Det vore trevligt att träffas någon dag, vi skulle kunna ta en öl ute någonstans.
- Ja det låter trevligt men jag har en så svartsjuk man så jag kan inte göra det, tyvärr, jag skulle vilja, men du vet hur det kan vara.
- Jag förstår. Du kan väll ta mitt telefonnummer om du skulle ångra dig.
- Ja, det kan jag göra, sa hon.
Hon fick mitt telefonnummer och vi sa hejdå till varandra.
Jag steg upp ur badet och torkade mig och tog på mig badrocken. Gick ut i vardagsrummet satte på lite musik och slog mig ner i soffan. Vad skulle jag hitta på nu? Det var ett par timmar kvar på kvällen innan jag skulle lägga mig. Började läsa igen.
Det ringde och det var Sanna.
- Ursäkta mig om jag ringer sent men jag vill bara säga att jag gärna vill träffa dig.
- Vad säger din man då?
- Han behöver inte få reda på det, jag kommer gå bakom ryggen på honom, sa hon
- Det är givetvis upp till dig vad du vill göra men det ska bli kul att se dig igen.
- Min man och jag har det inte så bra och har inte haft det på länge om sanningen skall fram, sa hon
- Jag förstår, sa jag. Vi skulle kanske kunna ses någon gång i veckan om det går bra för dig?
- Ja, det kan vi göra, sa hon. Jag ringer dig.
- Okej, hej då
- Hej då, sa hon
Jag märkte att jag tänkte mer på Sanna nu än på Fatima. Såg mer fram till att se Sanna. Undrar hur hon ser ut nu, hade ju sett henne senast på avslutningen i nian och den sommaren. Vår relation hade bara dött ut. Vi slutade att ringa varandra och att ses, varför vet jag inte men det kom väll så mycket nytt när vi började gymnasiet i olika skolor och fick andra vänner.
Jag tog fram ett av mina fotoalbum för jag ville se om jag hade några bilder på Sanna. Det hade jag. Det var från skolresan till Gotland och från avslutningen i nian. Sanna var vackrare än vad jag kom ihåg. Hennes blonda hår som är ruffsigt av blåsten på gotlandsfärjans däck. Hon ler på alla bilderna och jag känner hur jag längtar tillbaks till då. Jag skulle vilja ligga i det höga gräset på en äng och förlora mig själv i hennes kyssar.
Plötsligt var klockan kvart över tre på natten. Jag hade suttit i den vita soffan och drömt mig bort bland alla bilder och tankar som hade dykt upp. Jag behövde få lite frisk luft för jag började bli sentimental.
När jag tog på mig kläderna tittade jag ut och till min stora förvåning hade snön kommit till stan. Det var alldeles vitt på marken och det föll ner stora flingor av snö. Så jag klädde på mig varma kläder och gick ut.
Jag tog backen ner för Hantverkargatan mot kungsholmstorg. Det var väldigt kallt ute så det var tur att jag tagit på mig så mycket kläder. Det körde förbi någon enstaka taxibil på den tomma gatan. Bilarna var täckta med snö och det kändes öde när det inte var någon annan ute. Efter en stunds promenad vände jag hem igen. När jag kom hem borstade jag tänderna och gick och la mig.
Bidrag till författarskolan
Av Jonas Lindman 23 nov 2004 12:44 |