Stor facklig nyordning signaleras!

Metalls ordförande Göran Johnsson är ånyo inne på tankegången om en sammanslagning av Metall och SIF. Liknande tongångar hörs från SIF ordförandens sida. Varje tanke på sammanslagning är dock otänkbar så länge LO förbunden har politisk bindning till socialdemokratin. Den klassiska beskrivningen är att socialdemokratiska partiet SAF och landsorganisationen LO är två grenar på samma träd.

Möjligtvis ser vi nu början på en uppsplittring av den stora socialdemokratiska familjen. Göran Johnsson är säkert medveten om att han inte kan fortsätta att sitta kvar i socialdemokratiska partiets högsta beslutande organ om en sammanslagning mellan Metall och SIF ska vara möjlig. Fackligt anslutna i TCO och Saco förbund kommer ju aldrig att godkänna en politisk bindning till SAF.

Sannolikt kan Metall knappast kvarstå som förbund inom LO om Metall-SIF sammanslutningen blir verklighet. Och ett LO utan ett av sina största och viktigaste fackförbund skulle inte längre fylla ens sin nuvarande redan stympade uppgifter. LO ordföranden Wanja Lundby–Wedins återkommande uppmaningar till fackförbunden att värva nya medlemmar till socialdemokratiska partiet skulle vara en av de uppgifter LO har haft genom åren som skulle försvinna för gott.
TCO ordföranden Sture Nord siade för flera år sedan att man i framtiden skulle arbeta under samma avtal på en arbetsplats oavsett om man är arbetare, tjänsteman eller akademiker.

Hur slå samman ett partipolitiskt engagerat förbund med ett partipolitiskt obundet ? Det är den frågan som Göran Johnsson kan bidra till att lösa genom att föregå med gott exempel och lämna sitt uppdrag i socialdemokraternas partistyrelse. Tanken på en omorganisation av hela fackföreningsrörelsen bör falla i god jord just nu när man nästan dagligen läser om fackföreningspamparnas oblyga förbrukning av skattemedel för egen personlig del. Metall och SIF kan visa vägen.

Av Stig Gustin 17 nov 2004 10:43