"EU är inte en kristen klubb"

Det var inte utan symbolik att turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdogan höll presskonferens just på Europarådet i Strasbourg, några timmar efter det att EU förordat att medlemsförhandlingarna med Turkiet kan inledas. Erdogan påpekade i sin inledning att vi befann oss i "Demokratins hem", och underströk Europarådets viktiga roll för fred och mänskliga rättigheter;

Att det skulle röra sig om en EU-förhandling med reservationer höll premiärministern inte med om, Inte heller att det finns någon risk för att förhandlingarna avbryts.

- EU-medlemskapet är inte ett partis vilja, utan ett helt folks, och vi har inte bråttom. Den turkiska regeringen och oppositionen har samma mål: Att med stadiga steg gå framåt mot ett uppfyllande av EU-kriterierna.

Att vissa kristdemokratiska partier har invändningar mot Turkiets medlemsskap, avfärdade Erdogan med eftertryck:

- Vi strävar efter att uppfylla ett antal politiska kriterier. Om det rör sig om medlemskap i en kristen klubb, säg det då klart och tydligt, så att vi vet.

- Vi behöver idag en civilisationernas försoning för att bevara freden och bekämpa terrorismen, Därför bör Turkiet gå med i EU, och till följd av det kommer EU att bli en starkare aktör.

Recep Tayyip Erdogan bad församlingen att inte döma ut Turkiet endast efter dagens situation, utan föreställa sig landet vid slutet av förhandlingarna. När det ambitiösa reformprogrammet av konstitutionen, lagarna - och mentaliteten - har avslutats.

Nog är det berömvärt att Turkiet tänker gå framåt sakta men säkert. Erdogans målmedvetenhet att bli medlem i klubben var också slående den ekonomiska och politiska klubben alltså - inte den kristna. För att komma till denna "etapp i loppet", som han kallade EU-kommissionens ja-rekommendation till medlemsförhandlingar, har demokratiseringen gått framåt med stormsteg. Kvinnans rättigheter fastslagna i konstitutionen, förbud mot dödsstraff, nolltolerans mot tortyr... Men hur realistiskt är det att nå ända fram inom en rimlig tid? Erdogan anser att "vi alla spelar i samma lag", men när kommer Turkiet att bli en jämbördig spelare i det europeiska demokratilaget - i praktiken ?

Det finns ingen anledning att göra annat än att heja på denna uppenbara vilja att stärka demokratin och de mänskliga rättigheterna i Turkiet. Ett land med ett unikt strategiskt läge mellan västerlandet och orienten.

Turkiets medlemsskap i EU skulle innebära en bro mellan de kristna och muslimska kultursfärerna. Därför hoppas jag, djupt och innerligt, att Erdogan har rätt när han hävdar att det inte kommer att finnas någon anledning att dra i nödbromsen under förhandlingarna.

Av Kerstin Stenberg 07 okt 2004 17:21