Den vita lögnen

Vi vill inte att våra barn ska lära sig ljuga, eller hur?
Som vuxna lägger vi oss till med en vit lögn då och då för att "skydda" barnet från viss information, vilket jag kan tycka är okej.

Men när den vita lögnen dyker upp för att "skydda" barnet ifrån en eventuellt större konflikt på grund av den första lögnen, är vi inte ute på hal is då?

Men vad gör vi när barn ljuger så till den milda grad att det ställer till problem och konflikter för många runt omkring? Och när är det tillåtet att som bredvidstående lägga sig i?

Jag har svårt att knipa käft när jag ser att barn far illa.
Och vad menar jag med att "barn far illa"? Misshandel, fysisk eller psykisk, mobbning etc. Men även de barn som har ett utåtagerande beteende som kommer ifrån ett, utåt sett, harmoniskt hem. Där kan det finnas problem som inte lyfts till ytan, för att föräldern/föräldrarna inte kan hantera det eller ens inser att det finns ett, och då reagerar barnet ofta genom att höras och synas. Och vem får skulden?

Barnet.

Råkade en dag höra hur ett barn blev hotat av sin mamma, "om du ljuger nu så får du utegångsförbud i ett halvt år, det fattar du va?!"

Hm.

Tystnad råder.

Jag måste fundera.

Hm.

Det känns som dead end här på något vis. Jag kommenterade ovanstående och fick till svar att jag "skulle sköta mitt".
Fast ska det vara så lätt? Vill vi ha en sådan värld? Men då kommer nästa fråga - vem orkar bry sig? Du? Jag?

Om vi med hot ska få våra barn att till exempel sluta ljuga har vi redan satt upp en vägg som säger "hit men inte längre". Är det inte bättre att öppna famnen, fixa lite
godis, en filt och verkligen LYSSNA på det här barnet? Visa att vi bryr oss, att du kan säga vad som helst till mig, jag kan inte lova att jag inte blir arg eller besviken, men jag kan lova att alltid lyssna på och respektera dig.

Det är väl en bra början?

Det är mycket snack om att föregå med gott exempel och hur lätt är det alla gånger, men det är vår förbannade skyldighet som vuxna att åtminstone FÖRSÖKA! Visa barnen hur de själva i framtiden kan möta knasigheter som dyker upp i vardagen genom att lyssna och åtminstone försöka förstå och INTE genom hot och våld.

Jag kan inte låta bli att tänka på det gamla talesättet "It takes a vilage to raise a child".

Av Sandra Gustafsson 11 sep 2004 23:34