din hud skrapar fortfarande på mina näthinnor
såriga tankar
alltid i alla tillstånd
trots att jag envisas med att använda alkoholen som glömska
botemedel
stillastående
jag vet att det inte var din kropp jag kysste igår
inte dina höftben som pressades mot mina lår
men det var ditt namn som formades av mina läppar
så tyst
ändå ett eko i mitt huvud
det är så svårt att vakna upp
känslan av en varm kropp mot min rygg
och vetskapen om att armen runt min midja inte är din
inte ens om jag blundar hårt och låtsas
kräkimpulser i huvudet
bitterhet i mitt blod
kan inte låta bli
för jag vet att offentligheten om ditt liv inte tillhör mig längre
och alla frågar, är oförstående och medkänsliga
trots att de vet mer än jag
vet hur du mår och vilken brud du följde med hem förra helgen
men alla tiger
återigen denna medkänsla
kväver mig
jag har limmat fast dig på min näthinna
för jag behöver dosen av bitterhet i mina andetag
en smärta som jag inte kan vara utan
inte än
Av Emma Karlsson 02 sep 2004 09:11 |
Författare:
Emma Karlsson
Publicerad: 02 sep 2004 09:11
Ingen faktatext angiven föreslå
Poesiskolan, Poesiskolan, it´s, like, avstånd, dold, förtvivlan | föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå