DEMOKRATI - En färskvara

Demokrati - En färskvara

Riddarna kring det runda bordet är en myt som lever kvar ännu idag. Den stämmer inte överens med det hårda och oglamourösa liv som riddarna i Europa verkligen levde under i början av förra årtusendet. Inte heller stämmer det med hur de agerade i sin omvärld med korståg och allt annat. Dock finns det något som lockar ännu idag. Något som gör att myten om den ädle riddaren lever kvar. Det runda bordet symboliserar allas lika värde. Ingen var mer värd än någon annan. I ett demokratiskt val är allas röst lika mycket värd sedan går det ju alltid att diskutera hur pass demokratiskt systemet egentligen är i realiteten. Det är lätt att kritisera och döma. Det kräver mycket mer att göra något. En bensinmotor förstör du genom att hälla socker i tanken. Att bygga en motor kräver handlingskraft, kunnande och vilja. Vi ändrar inte vårt demokratiska system genom att ligga på sofflocket och låta bli att rösta. Vi ändrar det genom att rösta på de personer vi tror mest på. Jag vill nu bjuda dig på en resa i den demokratiska historien. Vi börjar i Grekland under 400-talet f.kr.

Det grekiska ordet demokrati betyder folkstyre. Den grekiska demokrati som tillämpades i Aten cirka 400 år före Kristus var på ett sätt mer demokratisk än vår demokratiform; den var direkt. Folket samlades och diskuterade de beslut som skulle fattas. Man hade alltså inga valda politiker som fattade besluten åt sig. Ur en annan aspekt var demokratin i Grekland mycket mindre demokratisk än vår. De som räknades till folket var bara ett fåtal av de människor som levde i Aten. Kvinnor, utlänningar och slavar fick inte vara med och bestämma. Parallellt med att den grekiska storhetstiden gick till ände i slutet av 300-talet före Kristus upphörde den grekiska demokratin.

Under nästan 2000 år fram till 1500-talet var religion och politik sammankopplade i Europa. Utgångspunkten var att kungar och furstar hade fått sin makt av Gud och därför måste folket lyda och tjäna dem.

På 1500-talet började reformationen. I Tyskland lade Martin Luther fram sina 95 teser om förändringar och i England hävdade filosoferna Thomas Hobbes och John Locke att makten inte kom från Gud utan byggde på en överenskommelse mellan makthavarna och folket. De ansåg att makten ska tjäna folket och inte tvärtom.

Under upplysningen i slutet av 1600-talet och hela 1700-talet närmade sig Frankrike vår typ av demokrati. Den 14 juli 1789 stormades Bastiljen i Paris av arbetare och borgare. Efter några händelserika veckor var den franska revolutionen ett faktum. Man slog fast att makten ska utgå från folket. Denna händelse lade grunden för dagens demokrati.

Fransmannen Charles Louis de Montesquieu lanserade två revolutionerande ideer som kom att påverka våra demokratiska system för all framtid:

- Den första idén var maktdelning. Enligt Montesquieu skall den lagstiftande makten riksdagen, den verkställande makten regeringen och den dömande makten domstolarna vara helt åtskilda och kontrollera varandra.

- Den andra idén var den representativa demokratin. Alltså att folket väljer representanter som sedan möts och fattar de viktiga besluten. demokratin var nu möjlig att tillämpa även i stora moderna nationalstater, där ju inte medborgarna kan träffas öga mot öga för att diskutera och fatta beslut.

I Sverige dröjer det tills 1911 innan alla svenska män får rösträtt. Innan detta årtal var männen tvungna att ha en årsinkomst på minst 800 kronor eller äga mark till ett visst värde för att få vara delaktiga i beslutsprocessen. Svenska Kvinnor får rösträtt först 1921. Svenska invandrare med ursprungligt medborgarskap får rösträtt till kommunal- och landstingsval 1976 förutsatt att de varit bosatta i Sverige mer än tre år.

Efter denna lilla tillbakablick ter sig inte vår demokrati så självklar längre. Det är knappt 100 år sedan alla män fick rösträtt i Sverige. För kvinnor är det ännu färskare.

Dagens system med representativ demokrati har skapat problem. Styret har flyttats långt ifrån folket. I våra moderna samhällen, med flera miljoner invånare, brottas vi med mycket större inre motsättningar än i det lilla och förhållandevis rika Aten.

I skrivande stund är det valet till Europa-parlamentet den 13 Juni som står på agendan. Gå och rösta! Demokrati är en färskvara som måste underhållas. Återigen! Lyssna på dig själv och lita på det du uppfattar. Gå in i dig själv. Där har du svaret på hur du ska rösta. Låt dig inte förledas av vackert prat, retorik, häftiga valaffischer eller ytliga annonser i tidningen som handlar om att dölja sanningen och framställa talaren själv i god dager och "opponenten" i dålig dager. Detta är tyvärr många politiker upptagna med för att dagens politiska system är uppbyggt på detta vis. Gör skillnad genom att gå och lägga din röst på det som känns rätt för just dig. Detta är att vara delaktig i samhället och att göra skillnad. Det är vad den nya tiden handlar om. Att vi alla tar ansvar för oss själva och den värld vi lever i. Gör din del och gå och rösta på det som just du tycker är sant för dig oberoende av vad andra tycker. Allas röst är lika mycket värd i en demokrati. Använd denna möjlighet att säga vad du tycker. Det är ett av dina sätt att påverka samhället du lever i. Det är inte få som ska göra mycket för massan, utan många som gör mycket tillsammans.

Av Tommy P.A. Larsson 13 jun 2004 21:34