Manshat - Aftonbladet och männen

Aftonbladet har i dagarna haft en artikelserie om den "Svenska Mannen". Till synes bestående av rätt normal spaltutfyllnad och utan att inrymma ens ansatsen till att definiera vad som avses med "svensk" eller "man".

Den första reaktionen när man bläddrar igenom artiklarna är väl just ovanstående: ytligt men harmlöst - ett antal mer eller mindre kända kvinnor skriver personligt och igenkännande, med glimten i ögat och lite lagom så där kom-igen-nu-tjejer-flåsigt om sina upplevelser av och förhållningssätt till män i allmänhet och den svenska mannen i synnerhet.

Men läser man artiklarna en gång till och lite mera noggrant den andra gången slås man av hur de tillsammans innehåller en ganska makalös serie ostyrkta påståenden, förolämpningar och förlöpningar med rasistiska och sexistiska undertoner som skulle varit fullkomligt otänkbara om artikelserien istället hetat "Den Svenska Kvinnan" för att inte tala om "Den Svenska Juden" eller den "Svenska Negern" - i de två senare fallen hade nog hela artikelserien varit otänkbar, men det är en annan sak.

För vad är det då för bild - obestyrkt och oemotsagd - av den svenska mannen vi får till livs? Vad är det åsikter om hans beskaffenhet och egenskaper som förs fram i Sveriges största dagstidning och av en serie mer eller mindre betydande opinionsbildare?

Kajsa Ingmarsson tar fasta på hans könsliv och förkunnar glatt att "Män vill alltid ligga med kvinnor" utom möjligen bögar som vill ligga med män, något som hon dock lugnar oss med är "samma sak". Hon vidgår dock storsint att män har något annat än sex i tankarna, de är maktgalna också: "Män gillar inte bara sex, de gillar makt också."

Joanna Rytel - medlem i en konstgrupp vars namn till svenska närmast översätts med "oknullade fittor" - koncentrerar sig på hudfärgen som tydligen gör den svenske mannen väldigt mycket värre än sina bröder i andra länder, till exempel Afghanistan eller Somalia. I alla fall om hans hudfärg är vit tycks hon mena utan att vare sig styrka påståendet eller ens argumentera för det föll måhända argumenten på sin egen orimlighet?.

Denne - främst vite - svenske man anklagas också för att ha förstört hela hennes "vänstra spektrum" - en anklagelse så grumligt att Rytel nog är den enda som begriper vad som avses och överlag typisk för en artikel full av felaktigheter - till exempel påstås juryn till Liljevalchs Konstsalong välja ut konstverk företrädesvis av män efter graden av sexuell upphetsning eller som Rytel skriver "ryck i brallan" de väcker trots att det är välkänt att alla bidrag lämnas in och bedöms anonymt av en jury - med såväl manliga som kvinnliga som icke-vita läs en av varje medlemmar - samt att kvinnliga konstnärer varit i majoritet de senaste åren.

Rytel avslutar sin artikel med påståendet att den vite mannen - helt oavsett nationalitet - utsätter tjejer i allmänhet för obehag och begränsar deras sexualitet och att hon därför aldrig tänker föda en vit man och det skall den ofödda vita mannen nog vara lika glad för om den människosyn som genomsyrar artikeln är Rytels egen och inte bara en pose.

Sen kan man ju inte låta bli att undra om inte de stackars utsatta tjejerna - efter vilkas åsikter Rytel naturligtvis inte brytt sig om att fråga - skulle ha en ännu mera begränsad sexualitet om det inte funnes män att tillgå ens vid önskan om eller behov av!

Nå kanske är ovanstående vid sidan av den skrämmande manssynen och de avindividualiserande fördomarna vad man kan begära och förvänta av en förvisso ganska rolig radiounderhållare och en banderollutvecklande konstnär som ingår i en grupp som kallar sig "oknullad fittor" men nog borde väl en Fil Dr i kulturantropologi och en före detta vice statsminister - vilka skrivit två av de andra artiklarna - begripa bättre? Knappast!

För även om Fil Dr Ulrika Dahl inledningsvis förklarar sig inte vara "helt fientligt inställd till kuken" och medger att männen "ibland är lite gulliga" avslutar hon kategoriskt med att avfärda alla män med att de aldrig blir något annat än "perifera" och med att likna mannen med "en finnig mansröv tryckt mot en ruta på en flatklubb" och med såna argument behövs det väl inga motargument, även om det är svårt att tänka sig en artikel som inleds med orden "inte för att jag är helt fientligt inställd till fittan, men."

Också före detta vice statsministern Margareta Winberg fortsätter på den inslagna vägen med svepande påstående utan att hänvisa till några som helst källor eller belägg, även om hennes artikel på politikers vis är vagare och lösare i konturerna än de övriga.

Bilden av mannen har hon dock klar för sig: han är en fotbollshuligan som sitter i fängelse samtidigt som han misshandlar kvinnor i hemmet och nonchalerar sina barn. Till skillnad från bordellmammor tror han att "kvinnor är saker som kan köpas och säljas" och till skillnad från före detta vice statsministrar tar han upp "allmänt stor plats i det offentliga rummet utan att ha något särskilt att säga."

Som synes rör sig Dahls och Winbergs artiklar på samma eller om möjligt ännu lägre - även om Rytels lågvattenmärke är svåröverträffat - nivå som de tidigare refererade artiklarna varför artikelserien nog får sägas säga mer om den svenska kvinnan än om den svenska mannen eller snarare mer om de enskilda artikelförfattarnas förvillelser och fördomar och oförmåga att leda sina teser i bevis.

Och om ett mediaklimat där praktiskt taget vilket absurt påstående som helst får stå oemotsagt och obestyrkt och vilken grov fördom som helst förfäktas om bara den uttryckta underliggande åsikten är tillräckligt - för stunden - opportun.

Slutligen säger den kanske också något om en tidning som genom publiceringen skulle förlorat den sista av sin publicistiska heder, om den haft någon.

Länkar till de citerade artiklarna:

Kajsa Ingmarssons artikel "Manlig humor - visst finns den": Länk: aftonbladet.se

Joanna Rytels artikel "Jag tänker aldrig föda en vit man":
Länk: aftonbladet.se

Ulrika Dahls artikel "Män blir hotade av att inte behövas": Länk: aftonbladet.se

Margareta Winbergs artikel "Varför finner ni er i männens förtryck?": Länk: aftonbladet.se

Av Öyvind Vågen 14 apr 2004 13:26