Det är bara Carola som fattar!

Den här helgen kommer ett luciatåg bestående av ett gäng svenskfödda svenskar att uppträda i New York. Det är en tradition som jag i egenskap av just då musikansvarig på Svenska Kyrkan i New York började år 1978. Då framträdde det första äkta svenska Luciatåget någonsin i amerikansk TV. En vacker blond svensk Lucia med elektriska ljus gick framför cirka 150 stycken svenska ungdomar som tågade från Svenska Kyrkans lokal på Manhattans på 48:e gatan ända fram till Rockefellar Center på femte avenyn där man sjöng "Gläns Över sjö och strand" och en rad andra kända svenska julsånger. Vad jag minns mest om saken var hur en del svarta amerikanska förbipasserande blev minst sagt oroliga när de fruktade att våra blonda stjärngossar föreställde Ku Klux Klan medlemmar! Men jag minns också hur en gammal svensktalande svensk-amerikansk tant kom fram till mig och sa "Det är vackert, men tror du att de fattar vad de sjunger om?". Då blev jag lite ställd och varje år när jag ser ett luciatåg här i Sverige tänker jag på tanten i New York och undrar om ungdomarna som framträder egentligen fattar vad det är de gör och varför de gör det?

Lucia är en av våra absolut finaste svenska traditioner eftersom den handlar om en kvinna som kommer med ljus i vårt vintermörker, och ljus är någonting som vi nordbor törstar efter just nu så här dags på året. Lucia inleder oss i jultiden. Vi tycker att Lucia är "vacker" och att julmusiken är "så fin", men vad vet vi egentligen om budskapet bakom sångerna vi sjunger eller lyssnar på den 13 december och fram till årsskiftet? I den så vackra svenska julsången "Nu tändas tusen juleljus" sjunger vi så här:

"Och över stad och land i kväll,
går Julens glada bud,
att född är Herren Jesus Krist,
vår frälsare och Gud"

Men jag undrar hur många av oss som tror på "Julens glada bud"? Hur många tror att Jesus Kristus är "vår frälsare och Gud"? Jag vågar påstå att det är mindre än 10 procent av vår svenska befolkning som gör det. Varför sjunger vi så om vi inte tror på det? Vi är onekligen hycklare i högsta grad ty Julen för de flesta av oss handlar bara om en jävligt stressigt period då vi spenderar pengar vi knappast har på julklappar våra nära och kära knappast behöver och vi skänker bort några få kronor till de fattiga som vi skiter i resten av året! Vi äter som grisar, super som djävla och klistrar oss vid teven och glor på en tecknad serie där en syrsa vid namn "Benjamin" leder oss in i en fantasivärld som bebos av en anka som heter Karl, hans snåla farbror Joakim och en fånig hund med långa ben och självrullande husvagn, för att inte nämna deras vän som gör konstiga oljud som vi utan framgång försöker härma typ.. "arri-öpöp-arri-öppöp-arri-öppöp-arriöpp-arria". Emellanåt hoppar vi och skuttar omkring runt en julgran, öppnar julklappar efter vilket vi kastar bort eller bränner upp massor av inslagningspapper som annars skulle kunna återvinnas. Framåt kvällen somnar vi framför nattbion i TV4!

Givetvis finns det meningsfulla sidor också som t.ex. hur vi svenskar tar tillfället i akt och samlas med våra familjer och hälsar på våra gamlingar. Problemet är bara att resten av året skiter vi fullständigt i våra gamlingar! Vi svenskar tillhör dessvärre den delen av världens befolkning som vänder oss till "Gud" när någon dör, eller när vi tror att vi själva kommer att dö. Med andra ord när det passar oss men inte annars. De flesta av oss tror inte ens på Gud och vi har ett massmedia bestående av hycklare som helt utan anledning och ibland bara av ren djävulskap förföljer dem som gör det! Sångerskan Carola Häggkvist är kanske det bästa exemplet i modern tid. Men kära läsare vet ni att nästan en halv miljon av oss köper Carolas julskivor? De handlar inte om Kalle Anka utan de handlar exklusivt om julbudskapet?

I lördags kväll var jag på Globen i Stockholm på vad som kallas för "Årets Julkonsert" Christer Sjögren, Charlotte Nilsson, Gladys del Pilar & killarna i Trippel & Touch skulle, enligt konferencieren Ragnar Dahlberg, få i oss julkänslan under de drygt två timmar långa konserten. Jag såg fram emot föreställningen men blev ärligt talat riktigt besviken. Inte för att de sjöng dåligt för jag kan garantera att de sjöng jättebra, utan mest för att jag gick därifrån med svaret på frågan som tanten i New York ställde mig redan 1978: svenskarna förstår INTE ett dugg vad de sjunger vid Julen! Därför var konserten dåligt. Låt mig recensera den så här - när Trippel & Touch gjorde en parodi på Kalle Anka var de trovärdiga. När Christer Sjögren sjöng Elvis Presleys "American Triology" var han jävligt trovärdig. Men va f-n har Kalle Anka och Elvis med Julen att göra? När de sjöng riktiga jullåtar som "O Helga Natt" och "Stilla Natt" lät det musikaliskt bra men deras framföranden saknade trovärdighet i mina öron och ögon därför att det märktes att de inte riktigt trodde på vad de sjöng.

När Tommy Körberg och Sissel Kyrkebø sjunger jullåten "Julen är här" som jag skrev för många år sedan tillsammans med textförfattaren Sölve Rydell är det den troende Sissel som är trovärdigast medan det är Körbergs fantastiska röst som ger hans framförande trovärdigt. Carola å andra sidan... hon är mycket trovärdig när hon sjunger om julen i Betlehem. Varför? Därför att hon verkligen tror på det hon sjunger om. Hon är en av de få i Sverige som fattar det verkliga budskapet bakom jul musiken.

Av William Butt 11 dec 2003 10:42