sourze.se

Den syndiga likgiltigheten

Depression kallades en gång i tiden för "den syndiga likgiltigheten"....

Den syndiga likgiltigheten vadderar
din tankeverkstad med den absorberande tystnaden
och försluter ditt nischade krypin.
Som i en bubbla av sotat pansarglas
utan återgiver eko
men uppslukande rop på hjälp

Vet du nu
Att du inte är
för att du tänker
och att ensam är liten, rädd och svag
Utan kompass
Utan stjärnor
att navigera efter
Utan någonstans
att ta vägen
vandrar du i
slutna koncentriska cirklars
Och uttorkade fårors lopp
Likt en geologisk vittnesbörd om ett tidigare liv i ett empatiskt klimat

Du sväljer livsviljan som i avsaknad av utlopp
inombords bubblar och sjuder
Och vill kastas upp
ut och iväg
som vill skära ut
och kapa åt sig
marsipanrosors stora tårtbitar
av Tillvaron
Dess bytesdjur och naturliga fiende
Bedrövad
Besviken
Bitter
av de åtstramade tyglarna

Med muskler abstinens efter ljuva utmattningens stilla dåsighet
infekteras du ännu lite mera av den likgiltiga tystnaden

detta är ett bidrag till sourze poesiskola


Om författaren

Författare:
Ambjörn Madegård

Om artikeln

Publicerad: 24 nov 2003 13:26

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: