Gratis våldtäkt? Nej, logikfel.

I kommentarerna till de två tidigare artiklarna om Fru Andersson och Krille Alk 1 visade ett flertal personer att de begått ett stort logikfel. Bland annat gick två Sourze-profiler rakt i tankefällan. De behöver dock inte känna sig ledsna över detta, de är i gott sällskap. Den allmäna debatten om rättsväsendets behandling av sexualbrott präglas till stor del av detta. Men vad är då felet?

Tillbaks till första artikeln. Jag påstod följande:

- Fru Anderssons vana att ge ut hundralappar till tiggare ökar trovärdighetens hos Krille Alks påstående att han fick sedeln.

De som då gick i logikfällan replikerade så här:

- Ex Du har generöst lånat ut din traktor till grannarna varje gång dom frågat. En dag kommer en ny granne du inte gillar som vill låna din traktor. Du säger nej. Grannen snor då din traktor med våld. Han har ju rätt att ta den, anser både han och domstolen - dina andra grannar fick ju det...

...samt...

- Ett gott exempel på en person som tycker att domstolar gör rätt när de dömer människor utifrån deras livsstil. Har du gett bort en sedel en gång så har du givetvis varit med på leken alla andra gånger.

Pausa gärna här ett tag och fundera på vad de logiska felen är. Läs sedan vidare.

Det första felet är att debattörerna hävdar att Fru Anderssons generositet innebär ett automatiskt frikännande av Krille, oavsett övriga omständigheter. Detta är helt felaktigt. Även om just det påståendet blir mer trovärdigt så påverkar generositeten inte resten av bevisföringen. Alltså är hennes generositet ingen fribiljett för att ta hennes pengar därför att stöld är fortfarande stöld, om den kan bevisas.

Det andra felet är en vidareutveckling/variant av det första. Debattörerna hävdar att denna generositet kommer att innebära ett automatiskt frikännande av ALLA som Fru Andersson eller andra generösa personer anmäler för stöld. Om Krille per automatik blir frikänd måste ju alla andra också bli det. Eller tvärt om: eftersom alla blir frikända måste ju Krille också bli det. Även detta påstående är helt felaktigt, av samma skäl som för det första felet.

Det tredje felet baserar sig i sin tur på dessa två. Och nu blir det extra snurrigt. Eftersom man nu konstaterat att ingen som Fru Andersson anmäler någonsin kommer att bli fälld för stöld så betyder det att rätten resonerar som så att Fru Andersson får skylla sig själv som är generös. Förutom att detta skiljer sig rätt rejält från verkligheten så märker ni också att det motsäger den felaktiga tankekedja som lett fram till denna slutsats därför att nu anges ett helt annat skäl till varför rätten per automatik skulle släppa Krille. Man har gått från en felaktig tankekedja till att försöka lyfta sig själv i håret med ett cirkelresonemang.

I debatten om rättsväsendet och sexualbrott är dessa logikfel det som ligger bakom felaktiga påståenden som att bara för att Tumbafallet blev ett friande så är det nu "fritt fram" att våldta och utnyttja utan någon som helst risk att bli fälld. Det är dessa logikfel som gör att debattörerna påstår att rätten tycker att sexuellt aktiva kvinnor får "skylla sig själva" om de blir våldtagna. Dessa påståenden och antydningar om rättsväsendet är helt felaktiga.

Dessa fel förgiftar debatten. Detta är djupt olyckligt därför att vi behöver debatten för att uppnå en förbättring av rättsväsendet. Kritik måste framföras, annars kan rätten aldrig bli bättre.

Men det är där som nästa stora fel begås: man antar att kritik och smutskastning är samma sak. "Kritikerna" tycks ha uppfattningen att det är MÄNGDEN galla och smuts som är avgörande. Man kallar detta "åskådliggörande" och tror att bara man "åskådliggör" så mycket som möjligt så kommer alla att själva inse felen och bristerna. Men så är inte fallet.

Jag kan ta mig själv som exempel. Om tio personer fyller kommentarfälten med rasande kommentarer i stilen: "Detta är så exempellöst korkat så att man inte ids skriva en kommentar.", då bryr jag mig inte. Varför? För detta är galla. "Kritikern" skriver inte vad det är som är fel med artikeln. Inga argument, inga förslag på förbättring... ingenting. Hur hade h-n tänkt sig att jag skall kunna använda detta för att förbättra mig? Kommentaren är så gott som helt meningslös. Dessutom är det en fullt normal mänsklig reaktion att ju hårdare någon angriper, desto mer stålsätter man sig och försvarar sig.

Om någon däremot säger till mig: "Den där artiklen var inte bra därför att den innehåller ett rent faktafel, vilket är följande...", då har jag fått ett konkret fel utpekat och det har skett på ett respektfullt sätt. Då känner jag mig betydligt mer benägen att lyssna. Då räcker det med att en! person säger det. En person får då större genomslag än tio.

Samma sak torde gälla rättsväsendet. Om du jobbade som jurist och en gastande mobb vrålar "Ööööhhh... djävla våldtäktare! Du tycker att kvinnor är gratis-horor! Asså, du é ju ba så korkad liksom!", hade du då känt dig särskilt träffad? Jag hade inte gjort det. Jag hade tyckt "Okunniga idioter" och sedan struntat i dem. Jag hade inte visat respekt för deras åsikter eftersom de inte bemödar sig det minsta att förstå utan bara sällar sig till skränande skocken. Jag hade inte försökt förbättra mig när jag får sådan "kritik".

Därför är logikmissar, smutskastning, överdrifter och osaklig kritik fel. Sådant förbättrar ingenting utan medför att vi får ett status quo. I denna fråga - sexbrottmål - kan dessa osakligheter till och med orsaka försämringar, att rättsväsendet fungerar sämre. Själva debatten kan medföra att fler våldtäktsmän springer fria. Är det det vi vill?

---

1 Sourze-artiklarna "Har offrets vanor betydelse?" och "Förstod inte Krille att han stal?"

Av Michael Karnerfors 12 nov 2003 12:48