ordfräs

i trasiga vardagsrum förlikas
giltigheten i det allmänna bort
laga sprickor i de krackelerade
väggarna med styrenplast
från planlöst irrzappande
i rutnätets fasadfylla
bli etanolmättad till löftesrika
femfärgade vinstchanser
bakom lönndomslutad bordeyta
växer ögonens årsringar till förtvivlan
ympade känslor av med eller
motgång blir distansminutens ståbas
där fälls kommentarer med
föraktets simpla huggande bila
tills den sista skuggans träd vilar
blottade rötter i förruttnelsemylla
mörkrets grundvalar skakas
i sin infästnings säte
ett förorkat samhälle skådar
sin utbrända rastlöshet


i ickevåldets härskarstavelse
promenerar lugnets utväg
fostervattna din själ för
nyföddselns ljusblomning
implantera vildvinets vittring
i en generation av föryngring
skriv en grenad kransdikt
som sammanbinder försoningsblad
vakendröm sömndruckna nätter
till klarsynt nykterhet
upphäv rädslosplittring med
vågad unison motviktsvilja
bränn en mjöldryg sädesådd
för att lägga din tröskvärk i träda
sikta kornet på angnars vetenskapelse
och baka medvetskaka
valla dina metafårer till en
prepositionerad betespark
där subjektets prejudikat blir
bisats för vändplanerat perspektiv


bidrag till poesiskolan

Av Preben Holm 02 nov 2003 12:37