Närsjukvården för dyr enligt professor

Ett sätt att analysera problemet med den svenska landstingsjukvården är att jämföra den med verksamheter inom den kommersiella sektorn i samhället, menar Birger Winbladh, professor vid Karolinska sjukhuset och överläkare vid Sachsska barnsjukhuset i Stockholm. I ett kommersiellt företag är styrelseledamöterna ofta delägare och de beslut som fattas i styrelserna är oftast avsedda att stärka företagens konkurrenskraft. Inom sjukvården är ägarna det allmänna och styrelserna följdaktligen tillsatta på politiska grunder. Styrelsearbetet handlar ofta om samarbeten, ledamöterna saknar tillräckliga intressen i verksamheten och de hyser endast ett svagt intresse för pengar trots att besluten även inom sjukvården ofta handlar om ekonomi.

Det finns också stora klyftor mellan de styrande politikerna och den verksamma ledningen inom sjukvården, hävdar Winbladh. Klyftan resulterar i att fakta skönmålas och i en orealistisk tro att man kan bevara kvalitet trots besparingar. Politikerna matas ej sällan med en friserad bild av verkligheten och har därför svårt att kunna göra självständiga bedömningar. Självklart vill politikerna göra insatser inom vården som märks för stora grupper. Idén om närsjukvård till exempel är fin, men har i realiteten resultaterat i att människor i större utsträckning än tidigare söker vård i onödan. Själva patientarbetet får också maka på sig för allt fler möten, miljöcertifering, omvårdnadsdokumentation, datajournalutbildningar etcetera.

Winbladh uppmanar socialminister Lars Engkvist att definiera sjukvårdens uppdrag bättre via prioriteringar. Kom bort från åtagandet att alla ska kunna få enkel sjukvård på kort varsel. Satsa på information om hur man vårdar sig själv med hjälp av till exempel internet. Ge plats åt långsiktiga mål. Stoppa reduktioner av underläkare som vi gör idag. Det kommer vi få betala dyrt i framtiden. "Framkörninstiden" för en färdig subspecialist är 15-20 år, det vill säga fem mandatperioder! Det måste definieras en långsiktig sjukvårdsplan som är kopplad till produktivitet men oberoende av politisk majoritet.

Det värsta problemet just nu inom landstingets sjukvårds-verksamhet är enligt Winbladh avsaknaden av sjuksköterskor inom framför allt den mer intensivvårdsbetonade vården det vill säga intensivvården för vuxna, narkos, operation samt vården av nyfödda. Bristen är så stor att man inte kan utnyttja alla vårdplatser som finns till förfogande.

Geriatriken är också ett stort problem. Andelen äldre i befolkningen ökar, men med resurserna som finns
inom äldrevården kan man inte garantera ett värdigt slut för individen.

Den ekonomiska krisen är störst i Stockholm, Malmö och Göteborg.

Winbladh anser även att vi i Sverige måste fråga oss om det är rätt att vi svenskar ska ställa krav på att få en så mycket bättre sjukvård än många andra människor i världen. Vi kanske måste vara beredda att ge upp delar av vår sjukvårdskvalitet till förmån för fattiga länder.

Av Redaktionen på Sourze 15 okt 2003 22:32