Släng dig i väggen, Peter Harryson!

Är du tillräckligt gammal för att minnas den allra första LP-skivan du köpte för egna pengar? Visst var det en speciell känsla när du bytte dina sparade slantar mot den där efterlängtade vinylplattan? Har du den kvar? Leta fram den på stubben.

Be alla dina vänner att göra detsamma och bjud hem dem på fest, men det är viktigt att de inte avslöjar för varandra vilka skivor de har med sig. Det ska nämligen bli frågesport. Vems är skivan? Vilken artist? Vad heter låten? Det är en lika given succé som "Så ska det låta" - men en aning hippare.

Vi samlades ett gäng hemma hos mig en kväll och alla kom insmygande med sina klenoder i ogenomskinliga påsar. Grammofonen stod avdammad och beredd. Min äldste son skulle få äran att sköta skivspelaren. Han visste numera att pickupen bör behandlas lika ömt som vissa känsliga kroppsdelar, även om jag använt liknelsen:
"TÄNK NITROGLYCERIN!" för att han skulle inse allvaret.

På varje favoritplatta, och speciellt den första i skivsamlingen, brukar det finnas en favoritlåt. Nu följde en kavalkad av älsklingsspår. Vi skrattade, spekulerade och lade ut dimridåer för varandra.

- Det här måste vara Calles!

- Nä, det är ju "Young Americans" med Bowie...den kom ju 75! Då var han bara två år!

- Haha, Fleetwood Mac! Det måste vara nån av gamlingarnas!

- "Thriller"... hmm... den har väl alla födda före 70?

Så där höll vi på och plitade vi ner våra vilda gissningar på små lappar. När vi nått botten i skivhögen var sanningens minut inne...

Ingen hade alla rätt. Och det blev många pinsamma avslöjanden och ett och annat försvarstal.

Tänk att Niclas, som mest lyssnar på italiensk retrojazz, varit ett stort fan av Belinda Carlisle!

Att Anders vågade avslöja att hans första skivinköp var en debutskiva med tre bröder i gyllene skor var modigt. Han försvarade sig med att han bara var åtta år när han stod där rusig av lycka med skivkonvolutet i handen. Men jag hade nog sett att han haft lite svårt att hålla armarna i styr till den legendariska schlageravslutningen.

Rebecka var en Fame-tjej och det är hon fortfarande.

Själv drabbades jag av en skrattattack när "min" låt spelades. Jag hade inte hört den på länge och känslan var lite överrumplande. Det fick många att tro att det absolut måste vara någon annans, troligen min mans.

"Så dum är hon väl inte att hon avslöjar sig så klantigt..." tänkte de.

Men The Les Humphries Singers med sin one-hit-wonder "Mexico" var verkligen min första LP. Jag kollade upp dem på Amazon.com alldeles nyss och såg att de faktiskt hade en hit till, "Mamama-ma mama-ma Looooo", om nu någon minns den. Skivan var dock "Out of stock". Otippat?

Det var något speciellt med det där skivkonvolutet från 72. Les Humphries och hans vänner ser ut som en storfamilj. Men det är ett glittrigare musikkollektiv än de som fanns här hemma vid samma tid. Platåskor och utsvängt, istället för näbbstövlar och velourbralla. Att det är Les som är bossen ser man för att han har fötterna vilande lite nonchalant på en portfölj !.

Tro nu inte att grammofonen får stå ifred när ni tävlat klart. Resten av kvällen kommer alla att utse sig själva till DJ:s och trängas framför dina skivboxar, som du förstås övertalats att släpa fram.

Själv står du där kallsvettig och hojtar:

"TÄNK NITROGLYCERIN! TÄNK NITROGLYCERIN!"


: : :

P.S.
- Går det inte lika bra med min första CD-skiva? undrar du.
- Nej, säger jag.

Av Anna-Carin Collin 19 jun 2003 13:33