Godhetens kamp mot ondskans makter

Terry
Torsdag 2003-05-15, 19:37

The Thrills & "Big Sur"...

Svar på inlägg av Terry, 2003-05-15, 17:19
Visa bara inlägg i denna tråd

---

André
Fredag 2003-05-16, 22:17

The Thrills känns som ett riktigt hederligt
popband...precis vad jag behöver. Ska bli intressant och
kul att se dem i sommar.

---

niklas
Lördag 2003-05-17, 00:36

visst är det precis det man behöver - "ett riktigt
hederligt popband"? i en tid då man omringas av
kulturell och medial idioti, personifierade av människor
som GES och big brother-linda, så känns band, som
exempelvis the thrills, som små räddare i nöden.

Svar på inlägg av André, 2003-05-16, 22:17
Visa bara inlägg i denna tråd

---

André
Lördag 2003-05-17, 17:53

Amen to that! Dock tror jag typer som GES och Big
Brother-Linda behövs på nåt sätt för att man verkligen
ska se vad som är på riktigt här i världen. lät lite
högtravande där, men det får ni acceptera!

Svar på inlägg av niklas, 2003-05-17, 00:36
Visa bara inlägg i denna tråd

---

Jamen, det är ju genialt! Fullständigt lysande! André, min räddare i nöden! Varför har jag inte tänkt på det här sättet tidigare?

Här har jag gått omkring nu i drygt femton år - ända sedan lågstadiet och tiden på Strömnässkolan, den tid då mitt musikintresse fick liv och började växa - och irriterat, och stört mig på folk i min omgivning - folk som inte delar min musiksmak.

Ända sedan den dag då jag fick min första stereo, och mina första 12" vinyler Papa Dee "Lettin off Steam, och MC Hammer "U Cant Touch This har jag alltid levt med vetskapen om att min musiksmak har varit den rätta. De som tyckte annorlunda? HAHAHA! De hånade jag.

Detta leverne har dock inte alltid varit lätt. Att fördriva en nära vän, eller att tvingas inse att chanserna till ett eventuellt framtida förhållande just förstördes, på grund av en vinyl- eller CD-skiva, är inte så lätt som det låter. Tro mig, jag har upplevt båda situationerna, och de är inte lätta att handskas med.

När man efteråt släckte sänglampan på kvällen, och mörkret och demonerna kröp sig allt tätare inpå, så var det svårt att hantera ångesten och skuldkänslorna. Vetskapen om att jag i grunden ändå gjort de rätta valen, och agerat efter mitt hjärtas röst, var ofta det enda som i slutändan räddade mig från vansinne.

Nu är det dock över! André har förlöst mig! Jag är fri!

Att idag kunna se GES nya CD i skivaffären utan att få ett ett vredesutbrott och tugga fradga känns som en befrielse av Guds nåd. Att dessutom kunna se en sådan skiva som något positivt är mer än jag någonsin kunnat drömma om.

All den idioti som skivbolagen idag producerar, bränner ner, och sedan pumpar ut i skivaffärerna är, precis som André skriver, i all sin ondska också något gott. Alla dessa ondskans verktyg påminner ju oss faktiskt ständigt om det vackra och goda här i världen.

Band som exempelvis The Rapture, The Thrills, The Streets, The Kills, James Yorkston & The Athletes, Audio Bullys, Radio 4, LCD Soundsystem, och De Stijl, symboliserar, vare sig de vill eller inte, allt som är gott här i världen. De är vår tids riddare på vita springare, som med vimpelbeklädda lansar ständigt rider in i solnedgången i hopp om att kunna förlösa mänskligheten från ondskans makter.

Av Niklas Matsson 20 maj 2003 10:39