Wayne´s pretentioner

Efter fem-sex års stadigt fikande i vår vackra huvudstad med alla dess fantastiska människor måste jag ställa en fråga:
Vad är egentligen grejen med Wayne´s coffee?
Jag ska förklara...

Vill du dricka billigt kaffe? Gå inte hit.
Vill du slappna av? Gå INTE hit.
Är du modest och rent av inte i närheten av HYPE? Gå definitivt inte hit.
Vill du leka viktigt? Kom hit!!!
Är du pretentiös? Du måste komma hit.
Köpte du dina senaste dojor på Sneakers ´n´ stuff?
Men människa... Det här är ju precis ditt slags fik.

Wayne´s coffee har förmånliga priser på pretentioner.
Förresten. De kostar ingenting.
När du kliver in genom dörrarna HAR du redan pretentioner.

Satt i nämnda lokal förra veckan. Redan de pretentiösa människorna bakom kassan har DEFINITIVT pretentioner. De jobbar ju på Wayne´s! En hade pannband, en annan flexade biceps när han intog lunchen, en tredje "kommer från London och har koll... ".
Brrr... Jag ryser.

Jag ville ha en kolsvart kopp kaffe. En "enkel", eller "slät". En sån där farfar intog "på bit" efter sju hårda timmar på höskullen med svetten rinnande längs ryggraden. Jag ville rensa strupen. Jag var sugen.
Det var då det började. Korsförhöret;
"... vad sa du att du ville ha? Mocchialatte med strössel? Vaniljespresso con lecce?... "
Förhörsledaren slog mig gul och blå med sina insinuationer. Han ville att jag skulle kräkas jordgubbskräm över disken. Han hällde sirap i mina ögon och bakband mig med lakritsremmar.

Jag betackar mig. Jag vill ha en svart. Sen går jag.

De hade dagens lunch också... Ingen husman så långt mitt öga förmådde titta. Istället någonting i stil med "Al trattore fuengirola al dente pruchiutto med spenatruccola"... Jag tog den... Åt upp på fyra minuter. Ångrade mig redan efter första tuggan. Den smakade tillgjord. Pretentiös kanske? Jo, den smaken känner jag igen.

Jag spejade ut över lokalen En pajsare dök upp med en laptop. Såg nästan ut för en sekund som om han tänkte jobba där på fiket. Men den var bara med som formalia. Han kunde väl knappt läsa kan man tänka. Men snygg frisyr hade han. För att inte tala om den ljusrosa pikén som han SÅKLART hade vikt upp kragen på... Sa han att han hette Frippe? Eller Svante? Nåja, nåt i den kategorin namn... Hade han båt i Sandhamn? You bet! Var han pretentiös? Kom igen nu.

Wayné´s, har jag kommit fram till efter stor research, är uppdelat i två läger:
De groteskt pretentiösa. Och de som HOPPAS vara dito.

Till höger och vänster om mig vid rökborden sitter universitetsbrudarna med fransiga jeans, vilda toppar, Marlboro Lights och tentaångest.

Vid andra väggen mot Presstopbutiken sitter seglarsnubbarna inklusive han med laptopen med kakisandaler och pappas Visa Gold i innerfickan på den matchande, figursydda manchesterkavajen.

Och mitt i allt sitter jag med min rynkande panna och muttrande min...

Jag vill bara ha en kopp svart. Sen går jag. Hem...

Av Niclas Schaub 19 maj 2003 09:56