Schweden Schweden über alles

Jag är ju vänster. Jag tillhör den där anskrämliga högen idioter som brukar buntas ihop slås ihjäl verbalt, med rent mördande argument som "amerikahatare". Men det finns trots allt något i USA, rent politiskt, som inte finns i Sverige. Som jag önskar fanns här, borde jag nog lägga till. En inhemsk motståndsrörelse som med kraft satsar på förändring i det egna landet.

Det har gjorts film om bristerna i det amerikanska rättsystemetJFK, det finns en mängd teveserier som driver med det amerikanska folket bl. a Simpsons och det finns inhemska kritiker som inte finner någon svensk motsvarighet.

Varför då?

De svenska debatterna handlar främst om fjärran ting. USA, t ex, ett land långt härifrån, som egentligen inte har mer med Sverige att göra än något annat land. Folk stirrar sig skelögda på datorskärmar med fakta om Irak, USA, Kuba, Sovjet, osv. Avlägsna sagor, som många har ytterst svårt att relatera ordentligt till. Hur många av oss har sett massmord på riktigt? Hur många av oss som läser det här har känt en atombomb brisera? Få, om ens någon. Men likt förbannat sitter vi och harvar frågor som egentligen inte rör oss, och glömmer bort beslut som rör oss i allra högsta grad. Den svenska vänstern, exempelvis, har en underbar förmåga att alltid hamna i de USA-kritiska vattnen. Det spelar ingen roll om man debatterar drottning Silvias underbyxor eller Bolibompas ondskefulla effekt på småbarn, allt är ändå USA:s fel i slutändan.

De har aldrig funderat över, trots att de är feminister, att ordet NEJ faktiskt existerar på andra håll än i våldtäktsdebatten. Och de NEJ som ändå hinner klämmas fram, med hjälp av en våldsam dos laxermedel, blir i det närmaste viskningar. Men det är ju inte så konstigt. Sverige har ju alltid varit en indirekt lydstat, anpassad efter vilka som för tillfället har makten i världen, helt oförmögen till egen åsikt. Det fanns en svensk en gång som, enligt mitt intryck, vågade stå upp inför världen och säga vad han tyckte. Han hette Olof Palme, och vilar numera i frid p g a sin glappa käft. De högt uppsatta politikerna drog de slutsatser varje fingertoppsmänniskaläs: fegis skulle gjort. Det var dags att rätta in sig i ledet, pojkar och flickor.

Efter det hemska traumat som borde få varje människa att inse att yttrandefrihet i längden bara är till för mesar utan ryggrad kom så förändringen. Sverige blev sig självt igen. Utan en uppkäftig förväxt tonåring som hade bollar och höknäsa nog att säga emot både apartheidregimen och USA.

Den 15/4 antog FN-kommissionen för mänskliga rättigheter tre resolutioner om Israel. Resolutionerna gällde repressiva metoder i Golan i Syrien, som Israel ockuperat, respektera mänskliga rättigheter i Palestina och dra sig tillbaka från de ockuperade områden samt att avbryta nya israeliska bosättningar. Flera länder röstade emot, av olika anledningar. Ett enda land röstade emot allihopa. USA. Men släpp det, det var ändå inte oväntat. Sverige LADE NER sina röster ifråga om mänskliga rättigheter och nuvarande ockupation i Palestina och ockupationen av Golan. Man röstade dock för att nya bosättningar skulle upphöra. Omsvängningen i Palestinafrågan är väl inte ny, och inte heller att man lägger ner sina röster i FN lite då och då.

Mönstret går igen. Man är rädd för att ha en egen åsikt, rädd för att bli upptryckt mot väggen av världen för att man inte slickat tillräckligt mycket röv. Det är inte det att de inte tycker som jag, utan snarare att de lägger ner sina röster som upprör mig. De röstskolkar, men till skillnad från Pär hemma i stugan kan de inte skylla på att de är ointresserade av politik eller att de inte kan något i frågan. De är politiker, det är deras jobb att kunna och tycka i frågan. Om de inte gör det, är de antingen inte politiker, eller jävligt dåliga politiker. Således borde de alltså inte vara politiker överhuvudtaget.

I folkomröstningen om högertrafik 1955 röstade folket mot. Åtta år senare tar riksdagen ett beslut som kör över det gamla folkomröstningsresultatet. En riktig skitfråga kan tyckas, men varför ville man lägga om till högertrafik? för att vara originella? Nej. Samma anda går igen. Rösta gärna, men rösta helst rätt, annars blir vi tvungna att rösta igen. EMU. Vad trevligt. Tyck rätt, tyck bra, tyck precis som jag, tjoar Göran Blairsson och menar givetvis att vi inte ska öppna käften innan Chefsideologen sagt hur vi skall tycka.

Jag gick i fredsdemonstrationen i Stockholm den 15 februari. Jag skrek "Usch Bush mördare" i takt med perserna med Saddamvimplar och garvade åt plakat med nidbilder på "Usch" och "Bläh". Under de timmar jag gick där, hörde jag EN person yttra kritik mot den svenska regeringen och dess hållning: America Vera-Zavala. Ingen ramsa, inget slagord. Ingenting. Det känns som det kunde vara bra att flytta fokus lite grann, någon gång ibland?

Den svenska staten spelade bort hundratals miljarder av folkets pensionspengar. Okej för att förespråka kapitalism och den fria marknaden, men nu har de ju börjat livet med ett skott i pannan. Det är inte okej att leka bort 450 miljarder kronor av några andras surt hopsparade slantar.

Varför lägger ingen Sverige under lupp? Varför görs inga svenska filmer om det svenska politiska agerandet? Sista Kontraktet, den svenska motsvarigheten till Oliver Stones JFK, är en fjärt i vinden jämfört med den amerikanska motsvarigheten. När ska vi inse att det är vi som i längden borde vara ansvariga för att den stat/regering som representerar oss handlar som den gör? Vi kan inte skylla allt på andra. Och kom nu inte och mena att Sverige är ett bra land, som inte har något dåligt att dölja.

Det finns massor att hitta, och om du inte finner den dödes rester när du gräver i graven, är det uppenbarligen du som har fel på synen, eller en förbannat dålig spade.

Av Idioten Puckosson 22 apr 2003 20:10