sourze.se

Snö

Är det något som faller? Eller är det bara pynt till julen.

Vid julen åker det alltid fram, den konstgjorda snön, det eviga trasslandet runt granen. Det har alltid varit så. Min lite äldre bror talar om snö i en helt annan form, och utomhus dessutom. Jag ber honnom berätta det gång på gång, men jag fattar det ändå inte. Vadå kommer från himlen?

- Jo det är så att när det blir kallt...
- Mamma, Johan ljuger. Han säger att det var vitt när han var liten, ute alltså.
- Det stämmer min son, när du var mycket liten fanns det riktig snö, kommer inte du ihåg det?
- Alla är emot mig, eh, jag gör något annat.

Medans jag letar efter de där guldiga kulorna tänker jag på vad min bror sagt. Riktig snö, hmm, undrar hur det ser ut? Om man tänker på hur det ser ut på granen borde det glittra och vara lite stickigt. Och det kommer från himlen i långa glittrande rämsor, de kringlar sig runt allt från plasttomtar till virtuella pulkabackar.

Men hur kunde de åka på snön, det är ju inte alls halt, hm. Det var då jag kom på det, det är så här det måste ha varit, det fanns antagligen snöpulver på burk, fast riktig lixom. Inte sån där som kladdar och är helt fördjävlig för andningen, utan glidig som smör. Helt len, så att man kan åka utan några problem alls.

Jag och min bästis springer ut och kastar oss i den nyfallna snön som ligger där i ett ända silvrigt täcke liknande smör, nej vänta, det måste vara plusgrader ute, åhhh, neej. Var är allt florsocker? Det fanns där i morse. Det är så här det måste ha varit på den tiden det fanns snö. Det är ett fenomen, suck. Och det värsta av allt, min bror har upplevt det.

Nästa morgon väcks jag av min mor.

- Upp och hoppa så ska du få en överaskning.
- Jag flyger upp och skriker, det har snöat, eller hur?
- Ja det kan man säga. Säger hon med en sådan där röst bara en mor kan ha.
- Men först måste du ta på dig den här overallen som din bror hade när han var liten.
- Blää, just snygg dö.
- Kanske inte, men mycket slitstark.
- Det är väl inte farligt?
- He he, nej då. Med samma röst.

Jag kämpar mig sjöstjärnelikt fram till dörren, svetten rinner och förväntningarna är på topp.

- Fel håll älskling.
- Varför går vi in i garaget?
- Nu ska du få snö.

Ja, vad säger man, min mor är världens snällaste. På garagegolvet ligger den största högen av snö jag sett, och bredvid står vårt frysskåp på frustande frostning.


Om författaren

Författare:
Don Mingus

Om artikeln

Publicerad: 27 feb 2003 09:52

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: