Förgifta din baby

Två föräldrar som stått inför rätta för att ha giftmördat sin son friades på grund av det inte gick att bevisa vem av dem som som gett den lille medicinen. De var helt klart att medicinen inte kunde ha getts till babyn av misstag, och att det bara var någon av föräldrarna som kunde ha gjort det. Men det gick inte att fastställa vem av dem. Så båda friades. Och får nu 300 000 kr i skadestånd för den tiden de suttit häktade.

Är jag den enda som tycker att det är helt vansinnigt? Flera fall av grov barnmisshandel har skakat Sverige de senaste månaderna. Ett nytt begrepp har fått fäste. "Shaken baby syndrome". Det innebär att man skakar det lilla spädbarnet så kraftigt att hjärnan tar skada.

Två föräldrarpar har åtalats för att ha misshandlat sina bebisar så illa att de kan få men för livet.En tre månader gammal pojke har fått fotleder och revben brutna. Pappan var trolig gärningsman. Men han skyller på mamman så ingen av dem fälls. Mamman var åtalad för medhjälp och friades också. Hennes advokat säger "mamman är lättad för egen del, det här har tagit hårt på henne" Ursäkta. Tagit hårt på mamman? Men den lille bebin då? Tre månader, skyddslös, helt utlämnad till dem som ska skydda honom mot allt ont. Hans föräldrar. I stället är det någon av dem som misshandlar honom så kraftigt att hans små fotleder går av och han enligt läkaren har "känt kraftig smärta". Jag vill bara kräkas.

Föräldrarna har varit ensamna med barnet så någon av dem måste ha gjort det. Men det är tydligen bara att skylla ifrån sig vilt så klarar man sig undan. I det andra fallet är barnet bara sex veckor gammalt. Sex veckor och så illa slagen att läkarna inte kan säga hur det kommer att påverka henne eller om hon blir helt återställd. Pappan fick tre års fängelse. Mamman dagsböter.

Och så har vi förstås fallet med treåringen som stampades till döds. Hans bödel fick först tre år som efter överklagande ökades till fem. Jag förstår ingenting. Självklart förstår jag att man inte får eller kan gå på känslor när man dömer någon. Hur vidrigt man än tycker brottet är så ska man vara objektiv. Men tre år för att ha slagit en sex veckor gammal baby? Fem år för att brutalt ha mördat en treåring?? När man sen vet att man kan få hårdare straff för skattebrott så kliar man sig verkligen i huvudet. Är det värre att lura staten på pengar än att slå ett värnlöst barn?

Sen måste alla tänka över sitt ansvar i liknande tragedier. Visserligen tänker man ju att dessa människor är monster som inte förtjänar något medlidande eller någon barmhärtighet överhuvudtaget. Alla som har barn kan säker intyga att man många gånger stått och tittat på sina sovande små och undrat hur någon kan göra illa en sådan liten. Och om någon skulle försöka skada mitt barn så skulle jag döda honom på en gång. Men det är inte så enkelt. Samhället måste väl ha ett ansvar? Om inte föräldrarna skyddar och tar hand om sina barn vem ska då göra det? Ett barn som inte ens kan berätta om vad det utsatts för. Någon måste väl ta ansvar för dem? Det jag menar är att någon måste ha misstänkt att något inte stod riktigt rätt till?

Vanligtvis går man till barnavårdscentralen en gång i veckan den första tiden för att väga sin nyfödda. Om det är som läkarna tror att babyflickan har misshandlats i princip sen hon kom hem från BB så borde väl sköterskorna har märkt något? Man väger ju trots allt barnet naket så det bode rimligtvis ha funnists spår på hennes lilla kropp. Kan det vara så att de sett men blundat för det? Jobbigt att anmäla, att ta upp med mamman och tänk om vi har fel?

Så de har blundat och låtit det fortsätta? Och alla familjer har väl någon i sin närhet, som föräldrar och vänner. Varför har ingen reagerat? Är det feghet eller bara nonchalans? Jag har svårt att tro att man kan dölja sådana saker för sina närstående.

Jag har en släkting som för cirka 30 år sedan blev anmäld för barnmisshandel av en granne. Hans son hade kolik ooch skrek vilt nästan dygnet runt. Pappan i fråga är världens snällaste och lugnaste och hade självklart inte slagit sitt barn. Men grannen reagerade på barnets skrik. Visserligen är det kanske bättre att tala med personen i fråga innan man gör en anmälan men han hade i alla fall reagerat. Min åsikt är att hellre anmäla en gång för mycket än en för lite.

I dessa fall måste väl också grannarna ha hört något? Men blundat. Låtsas som ingenting. Sköt dig själv och skit i andra. När socialen i Oskarshamn omhändertog ett barn för att föräldrarna inte ansågs kunna ta hand om honom blev det folkstorm i hela sverige. Hatbrev skickades till den ansvariga. Jag vet inte tillräckligt för att ta ställning för eller emot men tänker på en kommentar från en av de inblandade "vad hade folk tyckt om vi inte ingripit och något hänt barnet?"

Rätt eller fel, där tog socialen sitt ansvar för att skydda ett barn. Var är folkstormen nu? Varför är det ingen som undrar hur detta har kunnat hända i vårt fina land? Varför har ingen skyddat dessa små? Vi skriker högt över övergrepp som sker mot barn utomlands men blundar för det som sker i vår närhet. Och i domstolen markeras att det räcker med att skylla på varandra så slipper man undan. Och får till och med gigantiska skadestånd i vissa fall. Eller så är straffet löjligt lågt. En trårings liv är inte mycket värt när mördaren får fem år. Tre år är ingen markering som visar att det är vidrigt och oacceptabelt att slå ett nyfött barn.

Jag undrar igen: Om inte föräldrarna skyddar sina småttingar, vem ska då göra det? Ingen?

Av Magdalena Klinga 19 feb 2003 12:10