Blatte, varför inte?

På sexans spårvagn från Kortedala, Göteborg, hörde jag en solig eftermiddag några ungdomar prata. En kille i målbrottet använde sin basröst för att på ett dominerande sätt säga:

- Fan, om du inte rakar bort de där fjunen kommer du att se ut som en blatte!

Ordet blatte fick mig att fundera. Vad eller vem är en blatte? Enligt svenska språknämnden är det ett nedsättande ord för bland annat latinamerikaner och människor med mörk hudfärg.

Grundbetydelsen är "en löjlig figur", "okamratlig" eller rent av "värdelös" och ordet har fått störst genomslag i Skåne och Stockholm. Blatta betyder på italienska kackerlacka, men man är inte säker på hur ordet kommit in i det svenska språket.

Vad är det då som kännetecknar en blatte och varför bör man inte se ut som en sådan? Är det fjunens antal som avgör? Ja, då kanske jag själv är en.

Ett genetiskt arv, troligtvis från min far, har bidragit till en så kallade generande hårväxt både här och där på min kropp. Ibland är jag fåfäng och rakar jag bort det från benen. Ibland klipper jag bort några mörka hårstrån på överläppen. Ibland inte.

Vad killen i målbrottet hade för avsikt med sin replik tror jag mig ha förstått. Han ville med sin värdering uppfostra sin kamrat. Fjun har man inte, om man inte vill vara blatte förstås, och framför allt inte om man vill vara hans kompis.

Jag tycker inte om när man trycker ned människor med negativt värderade ord, som "neger" och "svartskalle". Inte heller det alltför flitiga användandet av könsord på mina medsystrar gör mig på gott humör.

Som den motvallskäring jag är, tänker jag göra tvärt emot. Jag tänker kalla mig för blatte, det vill säga en person med oönskade fjun, och jag kommer att göra det med stolthet.

Förhoppningsvis kan jag också från och med i sommar hjälpa till att göra ordet neger rumsrent, när huden väl fått lite mörkare färg.

Sedan kan folk tycka att jag är löjlig figur, om de vill.

Av Sari Hänninen 18 feb 2003 09:46