Om människans dårskap

I sin bok Dårskapens vägar skriver Barbara W Tuchman följande: "Dårskapen uppträder oberoende av tid och rum; den är tidlös och universell, även om dess former bestäms av de vanor och trosföreställningar som råder vid en viss tid och på en viss plats. Typen av regim spelar ingen roll: monarkier, oligarkier och demokratier är alla lika hemfallna åt den.Inte heller är den särskilt utmärkande för vissa nationer eller samhällsklasser."

När jag nu går igenom de olika dårskaper som begåtts under 1900-talet så börjar jag med den näst största dårskapen.Det var enligt min mening starten av första världskriget. Det råder delade meningar om vem eller vilka som hade det största ansvaret för krigsutbrottet eller annorlunda uttryckt vem som var den störste dåren av de inblandade. I det här fallet var det nog inte dårskapen hos en enskild individ utan dårskapen hos hela folk som förorsakade krigsutbrottet. Om folket som en man opponerat sig mot krigsdårskapen skulle ledarna for folket inte kunna föra krig en enda dag. Så enkelt är det.

Den största dårskapen under hela 1900-talet var att första världskriget varade i mer än fyra år. Att det kunde vara så länge måste helt bero på dårskapen hos de i kriget deltagande folken. Hade folken börjat strejka och demonstrera mot kriget hade kriget kunnat vara över efter några dagar om man nu hade varit så dåraktig att man hade startat kriget. Till de större dårarna måste man nog räkna ledarna för den tyska krigsmakten Hindenburg och Ludendorff. Det var deras beslut om det oinskränkta ubåtskriget som gjorde att USA kom med i kriget vilket i sin tur gjorde att ententen segrade i kriget. Trots att Hindenburg hade fattat så många dåraktiga beslut under kriget valde det tyska folket honom till president 1925 och det tyska folket omvalde honom till president 1932. I det valet fick Hindenburg 19,3 miljoner röster. På andra plats kom en av 1900-talets stora dårar Adolf Hitler med 13,4 miljoner röster. Mindre än ett år senare gjorde denne Hindenburg den absolut största dårskapen under hela 1900-talet när han utnämnde tvåan i valet Adolf Hitler till rikskansler. Av detta exempel framgår med all önskvärd tydlighet att det är folkens dårskap som möjliggör de enskilda individernas dåraktiga handlingar

Ett annat dåraktigt krig var Koreakriget. Om detta krig skriver Paul Johnson i Moderna tider att "Koreakriget var en typisk 1900-talstragedi. Det inleddes av ideologiska skäl utan minsta skymt av moraliskt berättigande eller något bevis för folkligt stöd. Det dödade 34 000 amerikaner, en miljon koreaner, en kvarts miljon kineser. Det uppnådde inga syften. Alla dess konsekvenser var oavsiktliga. Förloppet utmärktes av det ena stora misstaget efter det andra". Detta onödiga krig visar hur viktigt det är att folket opponerar mot lättsinniga krigsföretag. Då hade kanske Vietnamkriget aldrig ägt rum och det vietnamesiska folket besparats mycket lidande.

Man kan kanske tolka förloppet av det senaste kriget, det i Kosovo, som att folken har blivit mindre dåraktiga än för 50 år sedan. Jämfört med 34 000 döda i Korea och ännu flera i Vietnam var det noll döda som gällde Kosovo. Denna utveckling gör att man kanske kan hoppas på att världen skall styras med mindre dårskap under 2000-talet än vad som har varit fallet under 1900-talet.

Den senaste utvecklingen när det gäller Irak gör emellertid att jag börjar undra om människor så här i början av 2000-talet är så mycket klokare än de som levde och verkade på 1900-talet.

Av Yngve Karlsson 31 jan 2003 14:08