Amerikanska Utrikesdepartementet

Mina damer och herrar,

Ni är uppenbarligen mycket oroade över läget i Irak, ni har byggt upp en bild av ett Irak fyllt till bredden med massförstörelsevapen i händerna på Saddam och låtit oss läsa mellan raderna att diktatorn inte bara har möjlighet utan också vilja att använda dessa vapen på västvärlden och dess intressen. Därför antar jag, vill ni avväpna Irak, avsätta regimen och helst ställa Saddam inför rätta/avrätta honom/ge honom amnesti - allt beroende på det aktuella politiska klimatet. Ni har drivit denna fråga mycket hårt i bland annat Förenta Nationerna och NATO. I både dessa organisationer har ni mött motstånd. Ni verkar dock ganska säkra på att få NATO mer er, dock verkar FN bli lite svårare.

Här ska jag försöka komma med ett par förslag som med all säkerhet kommer att hjälpa er nå de mål ni har satt upp.

För det första, ni nämner alltid de obestridliga bevis ni har på att Irak har massförstörelsevapen, att de har ett aktivt vapenprogram och att de antagligen har eller försöker komma över atomvapen respektive starta ett atomvapensprogram. Av någon anledning som jag överhuvudtaget inte förstår väljer ni att hålla dessa bevis hemliga, vilket självklart sår tvivel i frågan om dessa så kallade bevis överhuvudtaget existerar. Min rekommendation är helt enkelt att ni släpper dessa bevis, eller kanske en del av dem till granskning. De fullständiga bevisen kunde Förenta Nationerna ta del av, medan allmänheten och media kunde få den del av bevisningen som inte sätter er nationella säkerhet i spel. Jag kan garantera att dessa bevis skulle få hela världen att gå med på er linje. Som sagt tycker jag att det är underligt att ni väljer att hemlighålla bevis som skulle lösa alla era problem, men vad vet jag, ni kanske försöker dölja något?

För det andra, minska gärna på er arrogans, den gör sig inte väl i diplomatiska sammanhang. För att ge ett par exempel kan man ta de senaste dagarnas händelser, efter att Tyskland och Frankrike kommit överens om att undvika krig så länge som möjligt kommer ni med uttalande om att det är "det gamla Europa" som talar. Sedan ber ni om finansiellt stöd åt ett krig från samma "gamla Europa", ni ber om ett stöd för ett krig som européerna faktiskt inte vill ha. Personligen skulle alla fall jag inte vilja att mina skattepengar skulle gå till att finansiera ett amerikanskt krig. Ni fick ett avslag vilket fick er att gå ut med, vad vi kallar "det gamla vanliga" här hemma, där ni gjorde klart för omvärlden att ni inte behövde hjälp alls, att ni inte behövde godkännande och att ni med lätthet kunde anfalla Irak när som helst. Min fråga är då, varför bad ni om finansiellt stöd överhuvudtaget då?

Vilket leder oss då till det tredje förslaget: Kan ni inte sluta vara barnsliga? Det är ganska skrattretande hur ni slår näven i bordet när ni inte får det ni vill. Jag menar alla lär sig ju att världen sällan fungerar som man vill, det gäller att anpassa sig och respektera andras beslut. Ni må vara en supermakt, ni må ha världens största militär, men det innebär faktiskt inte att ni automatiskt har rätt i alla era argument. Nu menar ni själva att ni inte behöver omvärlden, bra säger jag, om ni nu inte behöver världen så gör det ni vill! Det är väl bättre än att klaga och gnälla? Tycker ni att Irak är helvetet på jorden så gör något åt det, visst kommer ni att råka för hård kritik, men det kan ni säkert ignorera, ni har ju faktiskt varit ganska bra på att ignorera världsopinion hittills.

Med all säkerhet kommer detta brev att göra er upprörda, ni kanske till och med stämplar mig som terrorist, denna strategi har ju fungerat hittills. Personligen var jag bara ärlig, då jag tycker att ärlighet räcker längst. Vad ni än gör så rekommenderar jag att ni ska ta till er kritiken, om inte annat så lär det göra era liv och inte minst våra mycket lättare.

Av Naseer Alkhouri 26 jan 2003 10:41