I byggsats från IKEA

Hemma hos mamma.
19:30, innan nåt TV-program hon vill se.

När jag var liten lurade jag i min lillasyster att hon var en ihopsatt byggsats som vi hade köpt billigt på IKEA i slutet av 70-talet. Hon blev inte alls speciellt glad. Särskilt inte när jag sa att det hade kommit en massa klagomål på byggsatserna från irriterade kunder, eftersom det fattades bitar, och att de hade varit tvungna från ledningshåll att dra in erbjudandet. Till och med återkalla flera av de redan hopmonterade exemplaren, som var behäftade med fabrikationsfel. Syrran blev tvärsur, så klart, och sprang till mamma och gnällde. Mamma sa åt mig att säga förlåt, men det gjorde jag inte. Jag sa aldrig att jag hade hittat på alltihop.

Så småningom...-97, eller så... fattade hon ju att jag hade lurat henne, men då hade mitt lilla påhitt redan satt djupa spår. Det märktes. Men då var det ju för sent att säga att jag ångrade det hela. Jag ville liksom inte ge det så stor betydelse, precis som om jag skulle gått omkring och ältat det hela under alla dessa år. Det ville jag inte att hon skulle tro.

Vi brukar hälsa på henne då och då.

Av Anna Bergman 05 jan 2003 14:33