Eurovardag - utan tryffel

Djurplågad gåslever varvad med tävling i öppning av ostron är nämligen några av effekterna på Svenskt Näringslivs senaste skolsatsning. Under femton minuter klickar man sig runt på ett oerhört välgjort nätspel på www.eurofakta.se och lär sig effektfullt, enkelt och effektivt både
stort och smått om EU och dess monetära union. Snitsiga ljudeffekter och pedogiska frågor för oss runt om i Europa på en lärorik euroresa. Men med stilen i spelet Greppa Euron gör näringslivet det sannerligen inte lättare för oss eurovänner att sudda bort den von oben stämpel som svensk vänster onyanserat saluför av europrojektet.

För eurons verklighet ligger för de flesta av oss långt ifrån lyxmat, Bryssel och världsvant resande. I själva verket ligger den väldigt nära vanligt folks vardag. Trots att Sverige trist nog ännu inte är anslutna till den europeiska valutan så påverkas vi dagligen. Utanförskapet kostar dyrt. Vår arbetsmarknad försämras på hemmaplan genom att småföretagen får det tuffare. Valutariskerna skulle minska med euron. Våra priser pressas upp på vissa varor genom utanförskapet jämfört med euroländerna. Med gemensam valuta i hela unionen blir det lättare att jämföra priser. Våra semestrar i grannländerna blir dyrare utan euron och krångligare genom ostadiga valutakurser. Genom euron skulle vi slippa bökiga växlingsturer vid semesterresor och valutakurser som hoppar likt en jojo.

Men euron handlar inte heller bara om pengar, mynt och sedlar. Visst är pengar för de flesta av oss just ett nödvändigt, efterlängtat och praktiskt ont som vi behöver i vardagen och ständigt känner sig ha för lite av. Men pengar kan också förena individer över gränser, riva barriärer och öka förståelsen människor emellan. 300 miljoner européer
binds nu samman med dessa gemensamma pengar inte bara ekonomiskt utan även politiskt, kulturellt och socialt. 12 av den europeiska unionens 15 länder deltar. Bara Sverige, Storbritannien och Danmark har valt att stå utanför; ett pris av utanförskap som vi med all säkerhet kommer att få betala dyrt för.

Argumenten för en svensk euroanslutning är därför inte bara krasst ekonomiska. Grunden för EU var att skapa ett fredligt, demokratiskt och öppet Europa. Om något genom historien visat sig skapa just harmoni mellan nationer är det internationellt samarbete av både politisk, social och ekonomisk art. Det kallas för interdependens; ju mer beroende länder blir av varandra, desto mindre chans till krigsangrepp och konflikter. Många länder däribland Spanien och Grekland har demokratiserats genom sitt EU-medlemskap och samma väg kommer ansökande östländer att vandra.

Euron är en byggsten i detta arbetet. En handfast sådan dessutom. Det är ganska sällan man som politiker kan hålla i en idé. Begrepp förblir just begrepp, idéer stannar vid idéer och värderingar är svåra att omsatta till konkreta projekt. Men de söndertrasslade små eurosedlar som jag har längst ner i min plånbok är just en idé som faktiskt gått från avancerad teori till praktisk vardagspolitik.

Trots att Sverige står utanför eurosamarbetet så har redan tjugo procent av svenska folket dessa mynt eller sedlar i sina plånböcker. Allt fler svenska varuhus, restauranger och mataffärer ger oss möjligheten att betala med euron. Euron är redan en del av vår verklighet. En vanlig eurovardag som mer rör våra matpriser, jobb och charterresor till Mallorca än tryffel, ostron och gåslever.

Av Birgitta Ohlsson 21 nov 2002 15:12