Doping, detta lilla ord som förstör så mycket. Jag vågar inte kalla någon sportslig längre, att vara sportslig är ingen positiv beskrivning idag. För att hålla med sport på elitnivå måste man vara dopad.
Nåja, så illa är det kanske inte, men inte långt ifrån och det kan bli riktigt illa om vi inte aktar oss...
Vi har ju fått nöjet att avslöja ett antal länder som systematiskt dopade sina idrottare, ett par exempel som dyker upp i mitt huvud är DDR, Kina och Sovjetunionen. Som ni märker är dessa länder allihopa antingen före detta kommuniststater eller är kommunister idag. Detta leder in mig på tanken att vinnaren skriver historien.
Jag minns en liten nyhet på SVT-Text sidan 300, det stod att någon vars namn jag har glömt skulle avsöja den amerikanska dopingen den 5:e augusti 2002. Det har gått några månader sedan dess, vad blev det av avslöjandena?
De tystades ner antagligen, såsom man alltid gör när det gäller statlig doping. Hur kan jag vara säker? Det är ju bara att titta på vilka som har varit överlägsna i idrott och hur de har avslöjats efteråt.
Förutom USA då... de har ju tillgång till världens skickligaste vetenskapsmän, dessa skapar nya dopingmedel fortare än vad WADA hinner upptäcka dem och klarar sig på sätt och vis undan.
Förresten, märker ni att Grekland plötsligt har börjat göra sig ett namn inom toppidrotten? Och att de samtidigt kritiseras för att inte tävla tillräckligt mycket?
Kan vi verkligen ha nått en sådan nivå av cyniskhet? Att i och med OS 2004 ska hållas i Grekland så försöker staten få sina idrottare som vinnare oavsett vilket medel man använder sig av?
Doping förstör, men så länge sport är prestige är jag rädd att den bara kommer att öka. Alltid listigare, bättre, mera svårupptäckt och stödd av mäktiga personer.
Doping har redan förstört ett antal sporter, cykling, längdskidåkning och simning till exempel. Fotbollen och friidrotten är på god väg att hamna i den onda spiralen.
Vad ska man göra för att stoppa detta?
Ett steg inom rätt riktning är att öka anslagen för WADA, öka samarbetet med orginisationen och utöka testerna.
Man skall också utöka WADAs makt och ge dem rättigheter att testa alla elitidrottare när som helst och var som helst, den som vägrar skall avstängas från professionellt utövande av sin sport på direkten.
Hårt, men rättvist och nödvändigt för att vi ska få förtroende för idrotten igen.
Dessutom ska man, när man hittar en dopad utövare, ha rätt till att frånta denna person alla meriter som den har samlat på sig tidigare, inklusive medaljer.
Ännu en gång hårt, men dopar man sig ska man skylla sig själv.
Ett steg längre vore att tvinga alla länder till samarbete med WADA - det land som inte uppfyller kraven för ett samarbete skall fråntas rättigheterna att delta i tävlingar tills man ger med sig.
Jag vet att jag är naiv som tror att mina krav är rimliga, att de ska ha en chans att bli verklighet, än mindre att de ska lyckas utrota dopingen. Men jag har i alla fall idéer och en vilja att förändra. Kanske man kan komma lite längre i kampen mot doping om fler av oss fans började tala ut.
Av Naseer Alkhouri 21 okt 2002 15:07 |