På unga tjejers egna villkor

Diskussionen om unga tjejers rätt att presentera sig - i både bild och ord - som "kåta och sexiga" är intressant och välbehövlig. Intressant därför att tolkningarna om vad som föreligger dessa upplägg av avklädda bilder och ord är högst varierande och välbehövlig därför att internet är på intet vis någon skyddad verkstad.

När så unga tjejer som 11-åringar presenterar sig som "kåta och sexiga" börjar åtminstone jag att fundera på varför. Varför väljer ett barn att presentera sig på det sättet? Oavsett om dessa 11-åringar är brådmogna så är dom fortfarande barn. Både i mina ögon och i lagens ögon. Och barn ska förbanne mig inte behöva använda sig av sexuella anspelningar för att synas.

Jag tror nämligen att det är ett knep för att synas i bruset. Sex drar blickar till sig, det är oomtvisteligt och unga får redan med bröstmjölken klart för sig hur viktigt det är att synas idag. Syns du inte så finns du inte. Det är dagens sanning. Det visar inte minst gjorda undersökningar där ungdomar tillfrågats inom vilket område dom helst vill jobba. Majoriteten svarar: Media.

Hur syns då unga tjejer bäst på nätet? Genom att anspela på sex. Genom att kalla sig för kåt, villig, sexig, knullig, you name it. Genom att lägga upp avklädda bilder på sig själva. Det funkar i all annan media och naturligtvis på nätet också. Finns till exempel inga artiklar här på Sourze som är så mycket lästa som artiklar med sexlovande rubriker. Funkar alltid.

Frågan som man då måste ställa sig är om det enbart är ett sätt att synas, eller också kan vara en del i sökandet och upptäckandet av sin egen sexualitet? Givetvis, för en del, skulle jag drista mig till att svara. Vi har alla varit unga och sökt, lekt och fantiserat. När vi träder in i puberteten och hormonerna blir prilliga hittar vi olika sätt att låta dom löpa på. Då kan internet vara en mycket bra lina, som tillåter fantasierna att flyga fritt.

Men. Lägger man upp en bild på dig själv kan man inte bestämma vem som ska få se den. Man kan inte välja bort åskådare. Man får räkna med att dom man finner oattraktiva, dom man finner äckliga, dom man absolut inte skulle visa sig för, iklädd enbart stringtrosor, kanske tittar på bilderna, kanske blir upphetsade, kanske laddar hem dom och masturberar framför dom. Kanske män som tänder på barn. Män som är pedofiler letar efter sådanda bilder, byter dom med andra män och vips har den bild som 13-åriga Jenny lagt ut spridits i ett nätverk. Sånt händer varje dag, och då är det inte på Jennys villkor längre. Då blir bilden av henne ett redskap och den utnyttjas för att tillfredställa dom hon inte vill tillfredsställa.

Vad som händer sedan, när Jenny inser att hennes bilder kan ha använts till annat än fånga intresset från dom killar hon ville nå med dom, kan jag bara spekulera i. Men jag kan utgå från dom unga tjejer jag känner och dom svarar entydigt: Jag skulle spy, fy fan så äckligt.

Det blir nämligen aldrig enbart på deras egna villkor och fria vilja när dom spelar på en öppen community som Lunarstorm. Avklädda bilder på minderåriga som läggs ut till allmän beskådan är barnpornografi, både i mina ögon, pedofilens ögon och i lagens ögon. Och vem önskar att deras första trevande steg mot att finna sin egen sexualitet kanske slutar med äckelkänslor?

Av Lena Vikberg 14 okt 2002 18:47