Det här är skrivet i ett rus av besvikelse. Det här är mer hjärta än hjärna. Förlåt om jag blir onyanserad och otydlig. Förlåt om jag inte fattar riktigt. Förlåt om jag litar för mycket på vad folk säger. Förlåt så jävla mycket, men jag vill bara väl.
Jag är inget snille vad gäller politik. Men jag vet en del, jag vet nog ungefär så mycket som man bör veta för att kunna gå och rösta utan att det känns som om man stoppar i en lapp för att lappens partiledare verkar trevlig.
Inför det här valet visste jag med bestämdhet två saker:
1. Inget av riksdagspartierna har lyckats övertyga mig om att deras politik är den politik jag skulle önska mig.
2. Måste jag välja mellan en socialdemokratisk eller borgerlig regering väljer jag det förstnämnda.
Men, som sagt, någon riktig feeling för något parti hade jag inte. Så jag hade bestämt mig. Jag ska rösta blankt. Tänkte att om vi är tillräckligt många som gör så, så kanske det blir som en väckarklocka för partierna. Som ringer på morgonen och säger: "RIIIIIIIING! HALLÅ! DET KANSKE ÄR NÅGOT SOM ÄR FEL. TIME TO CHANGE!"
Min fru och mina tre barn går iväg till vallokalen. Och därinne händer en sak. Jag stoppar i en blank lapp till kommunvalet, en blank till landstingsvalet, sen tittar jag på mina barn och tänker att i deras framtid vill jag fan att de ska kunna äta torsk, att ozonlagret finns kvar samt att Sverige inte är en liten spratteldocka som de mäktiga EU-länderna kan rycka i. Så jag stoppar i miljöpartiets lapp i det där kuvertet till riksdagen. Jag gör det. För de verkar tänka långsiktigt, de tänker mer på människa och miljö än de andra partierna. Det är i alla fall det intryck jag har fått. Och jag har sett på TV att Maria sagt "Vi vill inte sitta i en regering som har Bo Lundgren som statsminister". Jag är en naiv kille, så jag tror att det betyder att mp inte kommer att stödja en borgerlig regering med bland annat stajlade folkpartister som raggar röster med smarta uttalanden om invandrare och språk.
Och så sitter jag där på kvällen och blir glad för att mp klarar sig, känner mig lite delaktig, men sen...
BLÅST! LURAD! Det inleds förhandlingar med de borgerliga mittenpartierna. Mitt lurade hjärta skriker "MEN. VAFAN. JAG TRODDE JU INTE NI VILLE REGERA MED DOM!" Hade jag fattat det hade jag inte röstat på er, då hade det blivit blankt.
Och jag tappar förtroende, inte bara för mp, utan även för demokratin. Konstigt system det där, när minsta partiet kan bestämma vilka som ska regera.
Fan alltså. Maria och Peter! Kan ni inte ge en stackars trebarnsfar någon slags förklaring som jag kan trösta mig med? Kan ni det? Nä, det kan ni nog inte. För jag tror att ni visste att jag trodde att ni inte skulle stödja någon slags borgerlig regering. Jag tror det. Men kåtheten på ministerposter blev för svår va? Blev den inte det?
Nästa val röstar jag blankt. Rakt över!
Av Mikael Vestlin 26 sep 2002 18:51 |
Författare:
Mikael Vestlin
Publicerad: 26 sep 2002 18:51
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå