sourze.se

Kapitalismen är här för att stanna

Egoism, miljöförstöring, utsugning och förtryck. Likt en repad vinylplatta gapar tokvänstern vidare om den onda kapitalismen. Ekot från farfar Marx gamla profetior hörs än idag.

Enligt Marx är historien en kamp mellan klasser. Från antikens slavsamhälle, till industrialismens kapitalistiska samhällspyramid. Utsugningen som borgarna, 1800-talets härskande klass, ägnade sig åt skulle enligt Marx bli värre och värre. När förtrycket och fattigdomen nått det absurda säger arbetarna ifrån. Via en våldsam revolution kastas samhällspyramiden om och arbetarna övertar produktionsmedlen. Sen lever de lyckliga i alla sina dagar.

Marx levde i en tid då klyftorna ökade. I industrialismens barndom var 20 timmars arbetsdag inget ovanligt. Han antog därför att de fattiga blir fattigare medan de rika blir allt rikare och att den nya teknikens privilegier hamnar i borgarnas favör.

Termen vetenskaplig socialism myntades av Marx. Han hade gjort avancerade historieanalyser och ansåg sig därför på vetenskaplig manér kunna dra slutsatser utifrån sina erfarenheter. Låt oss i sann vetenskapligt Marxistisk anda se vad som hänt under de 150 åren sedan det kommunistiska manifestet skrevs.

När arbetaren blev kung

1900-talet har dominerats av motsatsparet marknadsekonomi och planekonomi, det vill säga det kapitalistiska och det socialistiska produktionssättet.

Den kapitalistiska västvärlden upplevde under 1900-talet en enorm välståndsökning. Hela länder åtnjöt en obeskrivlig lyx. Arbetarna fick det inte sämre och sämre. Tvärtom, de levde på ett sätt som bara för 200 år sedan blott kungen och adeln varit förunnade. Detta utan varken revolution, socialism eller proletariatets diktatur.

I öst anammades planekonomin, det vill säga statlig styrning av produktionen. Stela, trögtänkta monopol ledde till ekonomisk stagnation, fattigdom och misär. Ett ögonkast på det forna östblocket räcker för en bekräftelse. Jag har själv varit där. Fy fan.

I den fria marknaden odlas nya idéer. Genom konkurrens förädlas idéerna, priserna pressas och verksamheten effektiviseras. De produkter som är för dyra, eller som är oönskade försvinner automatiskt. Planekonomin saknar den mekanismen. Där avgör staten, ett fåtal människor, vad folket behöver. Inom kapitalismen avgör människorna vad de behöver. Via konkurrens och vinstintressen tillgodoses dessa behov. Kapitalism är därför ekonomisk demokrati.

Att kapitalism och demokrati gått hand i hand genom 1900-talet är därför ingen tillfällighet. Det är en given kombination att människor får tycka och tänka själva samtidigt som de får bestämma vad de ska köpa. I en kommandoekonomi finns det inte plats för individuell frihet.

Alkohol till folket

Kapitalismen är varken ond eller god. Den är ett värdeneutralt instrument för att tillgodose människors behov. Effekterna av kapitalismen är således bara en spegel av vårt köpbeteende. Vikten av individuellt ansvarstagande kan inte nog poängteras. Idag bojkottar omkring 70 procent av svenskarna "oetiska företag". För vissa innebär begreppet miljöförstöring, för andra sexistisk reklam, barnarbete eller djurtestade produkter. Tack vare konsumentmakt har hela den svenska pappersindustrin ställt om från klorblekning till miljövänlig pappersframställning. Alkoholdrivnan etanol bilar trevar sig nu in på marknaden, katalysatorer är idag en självklarhet och i USA arbetar man fram miljövänliga bilar, drivna på så kallade bränsleceller. Med vår konsumentmakt ställer vi sakta men säkert om till en hållbar utveckling.

MP3

Vänsterns favoritmyt är nog ändå den kapitalistiska utsugningen. Arbetarna är underbetalda allt medan företagsledningen skor sig på deras bekostnad. Att arbeten inom privat sektor är betydligt mer eftertraktade och klart bättre betalda är tydligen inte relevant. Många småföretagare tjänar inte ett dugg mer än sina anställda. Om en affärsidé är dålig eller genomförs dåligt är det företagsledaren som i slutänden betalar det högsta priset. Och har man som Bill Gates och IT-jättarna en affärsidé som tar mänskligheten in i en ny epok kanske man förtjänar ett och annat. IT-revolutionen är det senaste beviset på kapitalismens överlägsenhet. Ett fåtal människor har en affärsidé, de riskerar kapital, de arbetar oerhört hårt, bygger upp ett företag och skapar jobb. De utvecklar ett system som bara på några år gjort att människor nästan kostnadsfritt kan skriva och prata med varandra världen över. Tidningar, musik, böcker, bilder, spel, information, platser där människor från hela jordklotet kan träffas. Allt detta är gratis frånsett Internetuppkopplingen. Hur kan man på fullaste allvar påstå att kapitalism bara gynnar de rika? Vad gör det mig att Bill Gates med flera är rika som troll när jag kan chatta, maila och ladda ner mp3-låtar?

Ber satanister till gud?

Kommunister på Internet är en motsägelse. För dem är vinstintresset i sig något syndigt och ondskefullt. Internet föddes ur denna "giriga, hänsynslösa profithunger". Men jag har aldrig träffat någon socialist som är emot Internet. De överargumenterar sig själva utan att ens fatta det. Che Guevara-tröjan och mobiltelefonen är en högst egendomlig kombination. Ungefär som en satanist med kors och bibel.

Jag har svårt att se varför en arbetare skulle revoltera mot ett ekonomiskt system som gett honom egen bil, villa och chartersemestrar. Allt detta har tillkommit inom kapitalismens ramar. Så snart det blivit fackligt och statligt envälde har allt gått åt skogen. Jag tvivlar på att svensk läkemedelsindustri varit världsledande idag om man socialiserat den under gapvänsterns glansdagar på 70-talet.

Tillämpar vi Marx vetenskapssyn på socialismen så vederlägger han sig själv. Socialismen har prövats under 1900-talet. Den visade sig vara ett trögt, stelt och ineffektivt system oförmöget att utveckla och förvalta människans idérikedom. Därför ligger den idag på historiens soptipp. Gamle Marx kommer inte återuppstå trots ett fåtals böner. Kapitalismen står sig starkare än någonsin. Den är här för att stanna. Och därmed punkt.


Om författaren
Om artikeln

Publicerad: 25 sep 2002 18:01

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: