De senaste dagarna har Maria Wetterstrand och Peter Eriksson spelat ett märkligt och högt förhandlingsspel i regeringsfrågan. Miljöpartiet svansar i folkpartiets hasor som vill skapa en mittenregering bestående av fp, kd, mp och c med passivt stöd från moderaterna. Detta trots att SVT:s stora vallokalsundersökning visar att miljöpartiets väljare tydligt tillbakavisar en borgerlig regering. En bred majoritet 69 procent vill att miljöpartiet ska ingå i det socialistiska blocket. Endast en procent vill att miljöpartiet ska sätta sig i en borgerlig regering! Priset för detta dubbelspel kan bli en djup förtroendekris för miljöpartiet.
För aldrig tidigare har de gröna så tydligt som i denna valrörelse markerat att de tillhör vänsterblocket i politiken. I SVT:s slutduell satt Peter Eriksson på samma sida som Schyman och Persson och gav politiskt eldunderstöd mot moderaterna. När regeringsfrågan kom upp så förklarade partiet gång på gång att det var uteslutet för miljöpartiet att sätta sig i en regering där kristdemokraterna och moderaterna ingår.
Partiet presenterade också en rapport som varnade väljarna för en borgerlig valseger. "För den som är allvarligt oroad över miljösituationen finns all anledning att undvika en borgerlig valseger på söndag", skrev Maria Wetterstrand i rapporten.
Vad håller miljöpartiet egentligen på med? Går det att lita på Wetterstrand och Eriksson? Ger de oss tomma hot nu eller talade de med tomma ord i valrörelsen? Var finns den interna kritiken? Och varför granskar inte media den här situationen närmare?
Märligt är att den annars så pratsamme Gustav Fridolin efter valet inte sagt ett ljud i regeringsfrågan. Han borde reagera över att det just nu sker en öppen högervridning av partiet som såväl kortsiktigt som långsiktigt skadar detsamma. Grön ungdom brukar ju annars placera sig långt till vänster i de flesta partipolitiska frågorna. Fridolin kritiserar ideligen kapitalismen, rofferiet inom näringslivet och borgarna för att vara överklassens och storföretagens bulvaner.
Fridolin brukar ofta ta debatten mot moderaterna, men också mot folkpartiet. I årets valrörelse markerade grön ungdom särskilt högerut genom att han tog ställning mot Leijonborgs språktest för invandrare. Gustav Fridolin har sagt att folkpartiets valresultat var orsakat av "en flirt med smygrasismen i det svenska samhället". Vad säger Fridolin nu? Har han vänt kappan efter vinden när nu de "vuxna" i partiet spelar högt för att öka sin makt? Är det inte längre, som Fridolin tidigare sagt,"oförenligt att vara antirasist med att stödja Leijonborg som statsminister"?
Och vad tycker alla de unga väljare som lockades till miljöpartiet av grön ungdoms starka vänsterkritik av samhället? Vad säger Fridolin till alla väljare som har hjärtat till vänster men som röstade grönt för att rädda kvar miljöpartiet i riksdagen? Kan det vara så att Fridolin har tystnat av partitaktiska skäl? Är det så att grön ungdoms åsikter inte var starkare än att de fick ge vika för ett billigt politiskt spel?
Jag kan inte tänka mig att miljöpartiet sätter sig i en borgerlig regering. Skälen är många. Den senaste mandatperioden har varit framgångsrik för miljöpartiet. Aldrig tidigare har miljöpartiet i praktiskt politik fått ett sådant stort gehör. Vidare avskyr miljöpartisterna borgerlighetens likgiltighet inför miljöhoten. När talade exempelvis Alf Svensson senast om klimatförändringarna? Det starkaste skälet är nog ändå att miljöpartiets väljare skulle bli förtvivlade. De skulle aldrig förlåta Wetterstrand eller Fridolin om de som miljöpartiets företrädare valde att stödja en högerregering. Många väljare röstade på miljöpartiet för att partiet skulle få vara kvar i riksdagen. De lade inte sin röst som ett stöd för en borgerlig regering!
Av Nina Blomberg 19 sep 2002 16:53 |
Författare:
Nina Blomberg
Publicerad: 19 sep 2002 16:53
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå