Opublicerat pjäsmanus

Scen: Madrid

På väg till jobbet i morse gick jag förbi en gammal teater. El Teatro de las Maravillas; Undrens teater, stod det på en skylt som var uppsatt på en av byggnadens kortsidor. Jag kastade en hastig blick på min klocka och såg att den var nästan nio. Insåg att jag hade bråttom och skyndade därför på mina steg. Överallt var det liv och rörelse, rop, rök, tutande, körande, kånkande, hivande och klapper av klackar mot asfalten. Ljud av en dag som nyss hade börjat.

Paus.

På väg tillbaka hem på kvällen upptäckte jag till min förvåning att teatern hade raserats under dagen. Jag stannade till tvärt på trottoaren mitt emot den demolerade byggnaden och betraktade scenen och röran och kunde inte hjälpa att känna mig illa berörd. På bara en dag hade teatern försvunnit, blivit till intet. Bland de förvridna bänkraderna, den söndertrasade ridån och de böjda stålskenorna som en gång utgjort biljettluckan stod en stor, vitlackerad maskin. Och mitt bland damm, sammet, stenar och fragment av väggar och tak satt en vithårig man och läste.

Ett manus som aldrig antagits.

Av Anna Bergman 09 sep 2002 14:22