Sören Cratz var tränare i laget Helsingborg,
men året innan tränade han Bajen, Hammarby;
då blev det guld - han hyllades på gator och på torg,
och folk på Söder ville nog se Sören som staty.
I veckan skulle HIF få möta Hammarby,
i Stockholm, ja, i Söderstadions anrika palats.
Och trots att forna guldcoachens förening nu var ny
så hade inte Bajenfansen glömt sin kära Cratz.
HIF de sparkade och sprang utan kontroll,
passningar och målchanser försummades av slarv.
Efter matchen Sören sprang men sparka ingen boll
och slängde blöta kyssar under några ärevarv.
Men styrelsen i HIF blev sur som en citron
och ansåg det fick vara nog - ett rågat mått var nått.
Och sitter man i styrelsen krävs ingen kondition,
ty där så springer man ej alls, att sparka räcker gott.
Av Andreas Judas Ekholm 01 sep 2002 11:51 |