Beslutet om Gergils valsedlar

Valmyndigheten beslutar att inte låta trycka valsedeln enligt det förslag som partiet lämnat. Skälen för Valmyndighetens beslut är följande:

Det finns flera regler om utformning av och innehåll på valsedlarna. Några finns uttryckta i 6 kap. vallagen och andra tillämpas enligt den praxis som sedan åtskilliga val har utvecklats inom valadministrationen. På en valsedel finns det därför särskilda fält reserverade för:

- valbeteckningen
- signallinjer på långsidorna vid val till riksdagen och landstingsfullmäktige,
- partibeteckningen,
- textraden, där det framgår om ett party med registrerad beteckning har anmälda kandidater,
- det utrymme där väljaren kan markera sin personröst,
- kandidaternas nummer, namn och identifieringsuppgifter,
- beteckningen som underlättar räkningen av valsedlarna dvs. partikod och listnummer samt
- beteckningen för det valområde för vilken valsedeln gäller.

Ett viktigt skäl för denna ordning är att valkuverten, som används har en urstansning på ena långsidan, där signallinjerna syns och där ingen övrig text får framgå. Om detta skulle inträffa är risken överhängande att skyddet för valhemligheten inte bevaras.

Eftersom samtliga valsedlar hålls tillhanda genom Valmyndighetens försorg vet också varje väljare att den enhetliga utformningen utgör en garanti för att valsedel har tryckts enligt fastställda normer, oavsett vilken partibeteckning valsedeln har.

Ett av syftena med valsedlar måste ju sägas vara att både partier och väljare på det sättet ska kunna ge sin uppfattning till känna. Enligt Valmyndigheten kan lagstiftaren inte ha haft avsikten att det på valsedlarna också ska finnas uppgift om partiernas "inriktning eller partiprogram". Informationen om vad partierna vill verka för måste ges på annat sätt. Det finns dock inget i vallagen, som hindrar att det efter ett kandidatnamn på valsedeln som identifieringsuppgift för kandidaten anges annat än yrke och/eller adress, till exempel någon form av politiskt budskap.

Ärendet har avgjorts av kanslichefen Gunnar Skarell i närvaro av juristen Britt-marie Grundström som föredragit ärendet.

Av Gunnar Skarell 28 aug 2002 15:01