Igår kväll var jag på Örjans Vall och såg fotbollsmatchen mellan Halmstad Bollklubb och Landskrona Bois. Det var en strålande sommarkväll, 24 grader varmt och bil- och cykelparkeringarna blev snabbt överfulla. Totalt var det 10 433 personer som gick in genom grindarna.
Men ganska snart kändes det som publiken bestod av den 600 man starka Landskrona-klacken som var förpassad nere i en av hörnorna. De hördes mest och även om deras heja-ramsa inskränkte sig till "Heja Bois", ibland bokstaverad på det där amerikanska cheerleader-sättet, så gav de verkligen grabbarna på plan ett formidabelt stöd. Dessutom såg jag inget handgemäng varken före, under eller efter matchen, de var där för att titta på fotboll och stödja sitt lag.
Min väninna från Nynäshamn Hammarby-fan och van vid matcher på Söderstadion såg sig förbryllat omkring och undrade om HBK inte har någon supporterklubb. Jo, svarade jag och pekade mot ståplatsläktaren på långsidan där ett 40-tal blåklädda personer stod inklämda i folkhavet. Deras händer rörde sig ibland och stundtals hördes spridda rop som påminde om HBK. Folket runtomkring stod nog i andra tankar, och sparade sig till mål-glädjeyttringar. På sittplatsläktaren klappade man några gånger i takt och på kortsidan där vi stod skanderade småpojkarna "Svart och vit, fågelskit" och "HBK, HBK".
Jag inte har sett hemmalaget live på ett par år, men lokaltidningen har några gånger rapporterat om det klena stöd Bollklubben får på hemmamatcherna. Fast klent är ett alldeles för stort ord, i det närmaste obefintligt passar bättre. Min mans kusin är sekreterare i Kvastarna som supporterklubben heter och enligt honom är det svårt att få folk att engagera sig. Jag pratade med grannpojken när vi kom hem. Han menade att hans kompisar tycker det är pinsamt att utmärka sig genom att klä sig i matchtröja. Jag inser att det är dags för mig att göra en insats.
Tyvärr såg jag matchen i en mycket dålig vinkel, dessutom bakom storbildsskärmen som visade repriser. Men mitt intryck var ändå att HBK satte press på Landskrona i andra halvleken. De hade flera bra chanser och med lite tur hade de nätat en gång till. Skåningarna verkade nöja sig med en poäng, kanske tappade de gnistan efter förlusten sist. HBK är alltså på gång, även om det blev ännu en kryssmatch. Den sjätte på tio spelade matcher. Fast nästa vecka kommer Turbo in på plan och förhoppningsvis inverkar det positivt på resten av lagmedlemmarna.
För övrigt är Örjans Vall en trevlig arena med anor från 1920-talet. Den ligger hyfsat centralt och påminner till stora delar om en park med sina lummiga träd och stora gräsytor. Ett minus dock att popcorn och läsk tog slut i kioskerna redan efter en timme.
På måndag är det dags igen, då heter bortalaget AIK. Ni som vill att Bollklubben ska klara sig kvar i Allsvenskan, möt upp och var inte så förbaskat tråkiga åskådare!
Av Sanna Parkell 17 jul 2002 14:46 |