Jag jobbade en gång på ett företag där man skulle inventera inför år 2000. Leta efter eventuella Y2K buggar. Allt skulle gås igenom, alla system och produkter som nånsin hade gått ut igenom företagets portar och det som man köpt av andra.
Det var ett arbete som tog två år och på nyåret som skulle vakas in med all tänklig support för om något inte fungerade så skulle det finnas en helpdesk som kunde nås på alla upptänkliga sätt.
Tänk om en av mobiltelefonoperatörerna inte fungerade så jag inte kunde nås? Jo, jag hade flera mobiltelefoner, alla med olika operatörer. Jag hade flera faxar, flera olika telefonsystem och flera maillådor.
Det skojades om att det enda vi inte hade var brevduvor men att vi nog skulle skaffa ett duvslag på taket. All utrustning som kunde tänkas fanns för att företaget skulle kunna rapportera in eventuella problem både hos oss och hos leverantörer och hos andra företag i samma bransch. All dyr utrustning hade skaffats in och alla företagets övriga kontor hade fått en lista på alla de sätt vi kunde nås om något skulle gå fel i förbindelserna.
Ett felaktigt system hos en gsm-operatör skulle inte få stoppa eventuell inrapportering. Mitt i all dyr utrustning så hade någon varit på IKEA och köpt en blå stjärna. En lampa i blått glas.
Den ställdes i ett fönster i rummet med all dyr utrustning.
På ett foto som togs i rummet så missade fotografen att stjärnan hamnade ovanpå skulten på en man. Det såg ut som en blå självlysande påvemössa!
Nu började vi alla skoja om den blå stjärnan och det löjliga fotot. Mitt i allvaret och stresset så behövdes det lite skoj.
Någon stal stjärnan!
Ur det rum som det fanns ett begränsat antal nycklar utdelade så försvann bara stjärnan!
Vem var det?
Och varför?
En fyndig person gjorde en affisch och klistrade upp i korridoren: wanted little blue electric star. Man skojade och gissade om vem det var och varför. Kanske var det han som var på fotot som tagit den som souvenir? Kanske var det vår vaktmästare som hade humor och brukade busa? Var det jag som ibland också brukade hitta på saker?
Det var inte jag och jag grämde mej över att jag inte kommit på att sno den själv.
Stjärnan dök inte upp och inga ledtrådar. Då läste jag i en kvällstidning om en man i södra Sverige som haft en trädgårdstomte som bara försvunnit. Senare så fick han vykort ifrån tomten som reste runt i alla världens hörn.
Det var inte bara vykort utan även bilder tagna på tomten där han poserar framför pyramider i Egypten. Vem tog på sej ett sånt jobb att alltid ta mej sej tomten i resväskan? Den äldre man som ägde tomten förstod ingenting.
Det stod också att det i Frankrike fanns en grupp som utgav sej för att befria trädgårdstomtar. Dom brukade ta tomtarna och ställa ut dom i skogen. Det säjs ha starta som ett studentspex en gång i tiden.
Nu fick jag en idé! Jag surfade in på hotmail och öppnade en brevlåda. Littlebluestarhotmail.com tror jag det var.
jag skickade ett anonymt mail till vår president och ansvarig för projektet. Skrev att jag, lilla blå stjärnan var utbränd och skulle ta semester.
Jag satt senare i konferensrummet med presidenten, då hans sekreterare som inte hade humor och var en äldre ordentlig dam rusade in och teater viskade att hon fått mail ifrån en blue star till presidenten!
Jag kunde inte hålla mej och det drog i mungipan,
presidenten tittade på mej och gav mej ett snett leende. Han förstod nog att det var jag som var i skämttagen.
Han frågade aldrig men jag tror att han förstod. Jag hade ju inte räknat med att sitta med honom då mailet lästes.
Nu började jag att planera för steg två. Jag köpte en blå stjärna själv på IKEA. Jag skulle till Nya Zealand på semester veckan därpå, hade inte haft en ledig dag på över ett år. Jag packade ner den i resväskan och åkte. Jag tog upp stjärnan och tog kort på den lite då och då under resans gång.
Han poserar bland annat utanför vårt kontor på NZ. Jag skulle scanna in nån bild och skicka till hela avdelningen då jag kom hem. När jag kom hem så hade jag så mycket att göra på jobbet så det blev inte av. När avlutningen av projektet kom så skulle det firas med en rejäl middag.
Då mitt under middagen så täcks ett objekt av. Det är en blå stjärna och han som varit med på fotot av stjärnan sjunger blinka lilla stjärna med egen text. Det är inte den som försvann utan han har köpt en ny och komponerat en sång till den. Han säjer att det är den riktiga men det erkänns senare att det inte är det.
Originalstjärnan är fortfarande borta och vi vet inte vem som tog den.
Sablar!
Han spräckte min story!
Vad göra?
Under tumult skoj och glam efter middagen så försvinner stjärnan igen!
Vi vet nu inte heller vem som tagit nummer två!
Det var inte jag det var någon annan!
Men vem?
Jag skaffade en stjärna till för jag ville ha två i mitt sovrumsfönster. Den ena knuffade katten ner med dunder och brak så nu är det bara en kvar. Min blå stjärna står i dag i mitt sovrumsfönster på Nya Zealand och mörka kvällar så tänder jag den.
Den lyser ut över paddocken och bort mot dimmiga bergen där inspelningen av Sagan om ringen ägde rum.
Men var är original stjärnan?
Av Suzanne Ek 27 jun 2002 09:17 |