Ulrika Messing rules!

Näringsutskottet med Ulrika Messing i spetsen har efter 10 års EU medlemskap plötsligt upptäckt att priser i Sverige ligger ca 20 procent över genomsnittet inom EU. Det högre skattetrycket i Sverige kan inte riktigt förklara varför priserna ligger så högt som de gör så kartellbildning bland leverantörerna misstänks.

Kartellbildning är fullt lagligt i Sverige, och kommer tydligen att så förbli. Utskottet fäller dock det väl uttänkta uttalandet att det "kanske så småningom blir kriminellt att skapa karteller" källa: Göteborgs Posten.

I klarspråk skulle det då betyda:

Att företag kommer att bryta mot lagen om de bestämmer sig för att dra igång karteller efter just det datum, då vi eventuellt kanske beslutat oss för att kriminalisera alla som efter datumet startar kartell.

Man kan ju förstå att det tagit tio år att formulera något så synnerligen intelligent och de pengar som näringsutskottet erhållit för att utreda denna viktiga fråga måste uppfattas som utomordentligt väl placerade.

All kartellbildning kommer alltså att lösas så småningom, men näringsutskottet har verkligen lagt manken till och presenterar en handlingsplan för hur kartellbildning skall åtgärdas redan idag.

Ulrika Messing fick igår av näringsutskottet stöd för sin så kallade "angiverilag". Lagen går i korthet ut på att den som avslöjar en kartell belönas med nedsatt eller slopad konkurrensskadeavgift. En avgift som redan idag åläggs de företag som använder sig av karteller för att driva upp priser.

Idén är genial då företag som först anmäler kartellen slipper betala böter för att ha varit med i kartellen. Även konkurrenterna de övriga kartellmedlemmarna får kännbara böter, vilket ytterligare gynnar företaget som avslöjar kartellen. Huggsexa kommer att uppstå på dagen när lagen införs då alla kartellmedlemmar kommer att köa utanför näringsutskottet eller vart man nu vänder sig, jag måste erkänna att jag är okunnig om denna detalj för att först avslöja diverse karteller och på så sätt få fördelar gentemot de före detta kartellkamraterna.

All ekonomisk vetenskap kan visa på de för kunderna ofördelaktiga villkor som uppstår på en marknad där kartellbildning förekommer. Det finns egentligen endast en form av marknad som är sämre för konsumenterna: Monopol endast ett företag på marknaden. I Sverige förekommer monopol i ett antal branscher, i stort sett endast av företag som är ägda av den offentliga sektorn det vill säga stat, kommun och landsting. Den ineffektivitet som uppstår på en monopolmarknad är enligt gängse ekonomisk teori, ännu större än ineffektiviteten på en icke fungerande oligopolmarknad en marknad med flera större aktörer, där karteller i vissa fall uppstår för att hålla priser uppe.

Man bör därför inte nöja sig med att komma åt oklarheter med prissättningen inom marknader med oligopol, eftersom precis samma metoder kan appliceras för att förbättra effektiviteten hos ett monopol. I ett monopol blir det mycket svårare att avgöra vad priset på tjänsten eller produkten bör vara eftersom det endast finns en leverantör. Men med en angiverilag med belöningssystem går det dock att rota ut ineffektivitet och slöseri även inom monopolistiska företag.

Många gånger i kontakten med företag som innehar monopol på en marknad så kan man inte för sitt liv förstå vad vissa personer har för sig. Tomma lokaler och idiotiskt användande av arbetskraft och resurser tycks i alla fall för en utomstående tillhöra vardagen på många ställen inom den offentliga sektorn.

Mitt förslag går ut på att så fort man ser ett fullständigt idiotiskt utnyttjande av skattekronor, så bör det anmälas. Belöning kunde sedan utgå med ca 20 procent av de insparade pengarna till anmälaren.

För personer inom den offentliga sektorn kan det bli ett lönande extraknäck att anmäla företeelser eller arbetskamrater då de i vissa fall vet att personen i kontoret bredvid, eller de tomma lokalerna i centrum inte tillför något som helst värde för skattebetalarna.

Astronomiska summor bör även kunna sparas in på politiker som i dagsläget sitter i verk och i utskott vilka inte är lika produktiva som näringsutskottet. Utbetalda pengar borde granskas och sättas i relation till kvaliteten på besluten.

Ett verk borde startas för att administrera och kontrollera anmälningarna, samt på egen hand utreda missförhållanden inom den offentliga sektorn. Helst skall man separera verket ifrån staten, eftersom det ju är staten den granskar.

Verket kommer i förlängningen att finansiera sig själv med exempelvis 30 procent av de insparade pengarna, men i ett första skede kommer man säkerligen att kunna finansiera verket genom pengar från näringsliv, privatpersoner och media. Media skulle säkert vara villig att betala en hel del för scoop om idiotiskt använda skattekronor.

Som generaldirektör föreslår jag mig själv, och jag är villig att arbeta första året gratis om jag bara får en pension på ett fåtal 10-tal miljoner när arbetet om ett par år är avslutat. Och får jag inte det jobbet så låt mig i alla fall bli byråkrat hos utskottet som kommer att granska det nya verket.

Av Håkan Moberg 29 maj 2002 16:47