sourze.se

Judarnas situation i Palestina

Den judiska statens historia är relativt lite känd. Jag försöker fylla en lucka.

Judarnas situation i Palestina under antiken och i våra dagar.

För att förstå vad som händer i Mellersta Östern är en historisk bakgrund av stort värde. Denna artikel är ett försök att ge en fylligare bild av den judiska statens historia. För den som vill inhämta ytterligare information rekomenderar jag Flavius Josephus bok "Judarnas krig mot romarna".

Upproret mot romarna 66-70 e.Kr. var inte det första judiska försöket att bli av med en utländsk förtryckare. Under 160-talet f.Kr förde man en frihetskamp mot det Seleukidiska riket som grundades efter Alexander den stores död. Under ledning av Judas Mackabeus förde man ett gerillakrig och lyckades att befria sig från det utländska herraväldet. Orsaken till upproret var att regimen hade försökt att införa en grekisk kult i Jerusalems tempel. För att trygga sin självständighet tvingades man att vända sig till Rom som vid denna tid hade växt till en stormakt. Romarna garanterade den judiska statens suveränitet och man lyckades att bevara sin frihet fram till dess att den romerske härföraren Pompeius åren 64-63 f. Kr erövrat de återstående delarna av det Seleukidiska riket. Nu ökade det romerska inflytandet över den judiska staten.

Judarna fick emellertid i stor utsträckning behålla sin religiösa frihet. Under Caesar blev religionen accepterad av staten och detta medförde att alla judar i det romerska imperiet fick församlingsfrihet. Kejsar Augustus befriade dem dessutom från tvånget att deltaga i den härskarkult som andra undersåtar tvingades att deltaga i. Under denna tid 37-4 f.Kr regerades den judiska staten av kung Herodes. Jerusalems tempel var centrum inte bara för invånarna i Herodes romerska klientstat utan också för judar som levde i Babylonien och i Medelhavsområdet. I Alexandria och i Rom fanns stora kolonier så kallade diaspora-judar och man räknar med att det fanns 4-5 miljoner judar i Augustus romarrike.

Efter Herodes död 4 f.Kr. blev förhållandet mellan det romerska imperiet och den judiska staten alltmera ansträngt och under Neros regeringstid 54 - 68 e.Kr. utbröt ett väpnat uppror 66 e.Kr. Upproret blev framgångsrikt till en början vilket berodde på att det utbröt ett inbördeskrig i Rom efter Neros död. År 70 erövrade dock den romerska armén Jerusalem efter en långvarig belägring och som straff för upproret fördrevs judarna från Palestina och templet jämnades med marken. Efter detta var i det närmaste alla judar i Romarriket diaspora-judar.

1878 år efter judarnas fördrivning fanns det åter en judisk stat i Palestina som i hög grad upplever sig som en fortsättning på den tidigare statsbildningen. Precis som de på 160-talet f.Kr vände sig till den dåtida stormakten Rom för att få hjälp att bevara sin självständighet, vänder de sig i dagens läge till dess nutida motsvarighet USA för att få samma hjälp.

Liksom år 70 e.Kr blev ett år då judarna flydde och fördrevs från Palestina blev 1948 och 1967 år då ättlingar till invandrarna från romartiden, palestinierna, flydde och fördrevs från detta land. Frågan som måste ställas är om dessa skall bli den nya diasporan som inte fullt ut accepteras i de omgivande länderna på samma sätt som judarna inte integrerades fullt ut i det romerska riket. Liksom det fanns 4 - 5 miljoner judar i Romarriket finns det nu förutom de cirka 5 miljoner judar i Israel dessutom cirka 4 miljoner palestinier i StorisraelIsrael,Västbanken och Gaza och 2 miljoner flyktingar utanför Palestina. Eftersom nativiteten är avsevärt högre bland palestinierna skulle i framtiden demokratiska val i hela Palestina betyda majoritet för palestinierna. Detta är anledningen till att judiska extremister föredrar en romersk lösning på problemet det vill säga fördrivning av hela den palestinska befolkningen. Palestina skulle behöva en man eller kvinna av Nelson Mandelas resning för lösa framtidens problem. Tyvärr finns inte någon sådan person i sikte för närvarande och det är inte troligt att någon dyker upp i framtiden heller. Med andra ord verkar framtiden för Palestina vara ganska så dyster.


Om författaren

Författare:
Yngve Karlsson

Om artikeln

Publicerad: 29 maj 2002 11:47

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: