Byråkrater är inga glädjedödare

Efter år av samhällsstudier bestämde jag mig för att avsluta min akademiska bana på universitetet med en magisterexamen i statsvetenskap. Det fanns en rad olika inriktningar att välja emellan.

Jag valde magisterprogrammet "Offentlig politik och organisation" som ger fördjupade kunskaper om förhållandet mellan politik och förvaltning. När jag och mina kurskamrater är klara och erhållit våra examensbetyg söker förmodligen de flesta av oss jobb inom offentlig förvaltning. Jobb som inte bara ger lön, trygga anställningsvillkor och förhoppningsvis intressanta arbetsuppgifter utan tyvärr också en mindre tilltalande benämning, nämligen byråkrat.

De flesta av oss kan räkna upp flertalet oattraktiva och underbetalda yrken och säkert låter de alla långt mer tilldragande än byråkrat. Säg ordet och man ser en torr, för att inte säga mumifierad, grå och tråkig person framför sig. Ordböcker och lexikon pepprar den vetgirige läsaren med synonymer som pärmbärare, pappersvältare, formalist, paragrafryttare, principryttare, överhetsperson och pedant. Men bakom denna minst sagt negativa och grovt generaliserade föreställning finns en ganska intressant och spännande verklighet.

För att förstå denna verklighet lite bättre måste man få klart för sig vad en byråkrat egentligen är och vad denna sysslar med. Vanligen avser begreppet byråkrat en offentligt anställd tjänsteman som arbetar på statlig, kommunal eller landstingsnivå. Typen av arbetsuppgifter varierar men tjänstemannen ägnar huvudsakligen åt utredningsarbete eller administrativa uppgifter.

En tjänsteman kan till exempel arbeta som handläggare på Försäkringskassan eller som utredare på Riksrevisionsverket. De båda byråkraternas arbetsuppgifter kan därför se mycket olika ut. Handläggaren på Försäkringskassan beviljar och betalar ut pengar i form av bidrag medan utredaren fördjupar sig i exempelvis försvarets materielanskaffning. På så sätt bidrar de båda byråkraterna till att vi medborgare får våra föräldrapengar eller bostadsbidrag utbetalda och att vi i bästa fall får ett bättre och mer kostnadseffektivt försvar. På liknande sätt finns ändlösa exempel på byråkraternas arbetsuppgifter.

Det ideala förhållandet mellan politik och förvaltning är att politiker fattar beslut och att byråkraterna lojalt tillämpar dem. I verkligheten förhåller det sig tvärtom. Makten finns hos byråkraterna. I vårt moderna och komplexa samhälle skall mängder av beslut fattas och problem lösas. Vi medborgare vill ha ändamålsenliga vägar, rent vatten, en pluralistisk kultur, en bra skola och en fungerande sjukvård och så vidare.

Samtidigt kräver vi att denna service skall levereras snabbt och effektivt utan att vi behöver drabbas av en alltför betungande skattebörda. Våra politiker har dock inte en chans att hinna sätta sig in alla dessa åtaganden. Det hamnar istället på byråkraternas bord. Medan politikerna i TV talar sig svettiga om hur de alla på sitt sätt skall skapa ett bättre och mer solidariskt samhälle arbetar byråkraterna bakom kulisserna. De löser problem och ger politikerna valalternativ för att sedan implementera besluten och slutligen utvärdera resultaten. Detta är ett dilemma eftersom den demokratiska styrkedjan därmed är bruten.

Byråkrater har alltså både makt och varierande arbetsuppgifter. Varför har de då fått ett så dåligt rykte? Föreställningar om byråkrater grundar sig ofta på erfarenheter. Människor upplever inte sällan byråkrater som effektiva glädjedödare. En uppsjö av förbud och krångliga regler kan få den mest timide medborgaren att gå i taket. Denna inställning är emellertid en konsekvens av byråkratens massiva regeltillämpning. Reglerna tillämpas inte för att göra medborgarna förbannade utan för att garantera varje enskild medborgares likhet inför lagen.

Inte nog med att byråkraterna uppfattas som tråkmånsar, de har dessutom blivit betydligt fler de senaste decennierna. När statens ambitioner och uppgifter ökat under efterkrigstiden har också behovet av fler anställda ökat. Sammantaget kan man säga att byråkratins storlek och dess snårskog av regler skapar ett betydande avstånd från den vanlige medborgaren. "Vad gör de där på myndigheterna egentligen, vänder papper eller", är nog en vanlig undran från "Svensson".

Att vara byråkrat är alltså inte detsamma som att vara en onyttig glädjedödare utan en komplex profession som verkar för ett bättre fungerande samhälle.

Av Hans ten Berg 15 apr 2002 18:40