Hitler var Höger. Empiri och Epilog

Samuel Sirén har i en artikel hävdat att Hitler var vänster. Jag har skrivit en artikel där jag anser att Hitler minsann var höger med hänvisning till en docent i historia. Sirén har - kanske inte så oväntat - underkänt denna bevisföring då mitt reciterande av historikern är så kallade names dropping.

Jag har då erbjudit mig att ge Sirén handikapp och inte droppa massa names som nu levande Englund och gå rakt på äldre källor.

Siréns artikel bygger, som jag påpekade tidigare, till stor del på lösryckta citat ur "Mein Kampf" och annan nazistisk propaganda.
Jag dock anser "Mein Kampf" vara usel som källa då jag är tämligen källkritisk Jag skall återkomma till det längre fram.
Därför är jag djupt förvånad när man läser ordvalet och tonen på Sirén ty det verkar som om han kommit fram till något nytt och banbrytande inom den politiska historien.

Det har han inte.

Ty problemet är att dessa vänsterkryddade citat inte är någon unik uppgift. Redan 1936 gav den liberale debattören, före detta chefredaktören på DN och tillika professor i statskunskap Herbert Tingsten ut "Nazismens och fascismens idéer". Denna återutgavs 1992 på förlaget Ratio som ägs av Timbro.
Kapitlet "Socialism inom nationalsocialismen" reflekterar över det Sirén citerat.

Tingsten konstaterar att det med ord som "socialisering", "folk", "stat" inte alls har samma innebörd som för den marxistiska socialistiska rörelsen. "Folk" är predestinerade att i följa ett visst mönster, foga sig i hierarkier, rentav klasser och arbeta hårt. Han noterar att flera fundamentala teser har snedtolkats och förvrängts. Stickprov: Man tog exempelvis hakkorset från hinduismen men dess egentliga innebörd har inget med Nationalsocialismen att göra. Det stämmer att man ville bryta "ränteslaveriet" men detta är inte antikapitalistisk. Nationalsocialism är Antikapitalism hävdades det då. Bland annat enligt bland annat T Wilhelm i "deutchland wie es wirklich ist" eftersom den lämnar kapitalet i fred. Här kan man, om man vill, släppa det historiska perspektivet och simulera det retoriska poängplockandet och dra paralleller till liberalism. Wilhelm fortsätter förvrängandet och menar på att enbart socialism är kapitalistisk eftersom den vill socialisera kapitalet. Så där fortsätter flera teoretiker utan konkret och gemensam ordning att utforma den tyska socialismen inom nationalsocialismen. Ena stunden så är den lik socialismen fast ändå inte, nästa är den i bjärt kontrast mot den och nästa har man utfört revision över ordens innebörd. Lite beroende när och vilken teoretiker som skriver. Att bryta "ränteslaveriet" var inte bara enbart en ekonomisk önskan men även mer ett rör att kanalisera antisemitism igenom. Räntan steg redan 1938 och det var väl inte socialisering av judarnas produktionsmedel Hitler önskade efter att ha läst Wiens taxeringskatalog under konståren där?

Däremot fanns det från slutet på 20-talet och början på 30-talet mer dogmatisk marxistisk socialism och den förespråkades av bland andra Ernst Röhm SA och Otto Strasser från Nationalbolsjevikerna. Röhm avrättades - delvis för sin socialistiska tro - den 30 Juni 1934 och Strasser gick ur partiet 1930 och intog en tyst position. Någon egentlig vänsterpolitik bedrev aldrig Hitler och hade aldrig för syfte att göra. Hans mer konstruktiva och rejäla visioner var av tämligen hierarkisk syn eller rent av rena Illusions of Grandejure där Berlin blev ett nytt Rom med en katedral som enligt Speer skulle vara så stor att det kunde bildas moln inne i den.

Grovt förenklat kan man beskriva den bokstavstrogna marxistiska läran i Sovjet som en väg till tyranniet genom
två handfasta ledare där tyranniet tilltog från en till den andra och med andra ideologer bortsopade eller flydda. Detta under en period av 30 år som började med att man kokade lim på adeln och monarkin. Den sociala politiken var klar och fast men det tyranniska styret växte långsamt fram bakom stängda dörrar och Potemkin kulisser. Den tyska "Socialismen" inom nationalsocialismen agerade som reklampelare för att få en falsk förening mellan två poler men Hitler själv hade aldrig några sanna socialistiska visioner utan hans hierarkiska syn, latenta ilska och romerska statsarkitektiska utsvävningar var en vidrig pojkdröm som fick bli verklighet under ett par år. Den stora klicken tysk adel såg han som självklara vasaller i Wermacht och han uppehöll en skamlös inställning att inte dölja förtrycket eller terrorn. De tjekan officerare som avrättade spioner, med mera i Sovjet blev själva avrättade för att förtäcka dådet medan Hitler spelade in hängningarna av de som anhölls för förräderi inom högsta kretsen och tittade, njöt och skickade runt filmerna. Märk väl att det är när terrorn startar som den politiska schatteringen och ideologin blir helt ointressant. Vad spelar symbolerna på avrättarens uniform för roll ur offrens synpunkt. Ideologierna som drev dessa två linjer var helt olika.

Värt att emellertid påpeka är Tingsten som i sin syn på vad som är socialism eller inte just är väldigt kategorisk om att socialismen måste innehålle sann socialisering av produktionsmedlen, strävan efter rättvisa, klasskamp med mera. Enligt honom så övergav Socialdemokratin socialismen redan på 30-talet vilket den inte har gjort enligt SAP själva som hävdar... tjenahejsanhej... vi är fortfarande socialistiska. I alla fall enligt senaste partikongressen. Det kulminerar i hans två verk från 1941 "Den svenska socialdemokratins utveckling"

Men statlig inblandning i ekonomin är enskilt inget mätarvärde för höger, vänster eller ens socialism! Av de punkter som Sirén listar på statliga ingripanden som skatteintäkter, ökade offentliga investeringar med mera är inte socialism utan just statskapitalism. Socialismen var från början emot höga skatter och totalitärt styre. "under höga skatter vi digna" heter det i internationalen.

Statsingripanden belyste Mats Dahlqvist redan 1974 i en suverän bok där han ställer Tingstens syn med nämnda verk.
mot Professor i Statsvetenskap - Leif Lewins. Kontentan av jämförande är att statsingripanden i ekonomin är ett drag i den sentida kapitalismen och detta stämmer och svarar mot det blandekonomiska folkhemshelvete vi fått i Sverige i dag.
Tingsten var en antitotalitär av stora mått. Hans syn på socialism var strikt men han kunde skilja på äpplen och päron.

Så varför citera Tingsten och sedan spä ut hans analyser med andras?
Varför är min inställning till "Mein Kampf" eller Hitlers tal som källor så negativ?

Därför att med ekonomi och dess relation till stat med förklaring på om en politik är höger eller vänster så kommer man inte långt. Det är möjligt att Sirén i egenskap av hormonliberal och kapitalist tror det men all politik var faktiskt inte ekonomisk som den är i dag.

Därför Sirén kastar runt bland begrepp från källor som själva redan kastat runt bland begrepp.

Därför att Siréns artikel är anakronistiskt hopkok av, rätt och fel, ordmärkande, gissningar och lösryckta citat.

Därför att plocka fram citat ur Mein Kampf och annat nationalsocialistiskt svammel som bevis på att Nationalsocialismen var en vänster rörelse, utan ett historiskt perspektiv, är inte intellektuellt hedervärt. "Mein Kampf" är troligen dikterad och aldrig direkt skriven av Adolf.

För att bestyrka obrukbarhet som trovärdig källa så gjorde jag en test där Sourze skribenten Maria Ekenberg är mitt vittne:
Från en på måfå vald sida hittar man vips ett politiskt citat som direkt var det jag ville finna: Nämligen ett kol-14 testat höger citat!
Från Sida 89... Take it away Adolf: "i det att majoritetsbeslutets parlamentariska princip förnekar den enskildes auktoritet och i dess ställe sätter antalet av en tillfällig folkhop, syndar den mot naturens aristokratiska grundtanke"

Inte tämligen mycket vänster.
Men sådant svammel betyder ingenting.
Det går att göra ett citat kollage som placerar Hitler hand i hand med Johan Norberg, John Bouvin eller John Ausonius om man önskar.
Faktum är att tricket att kamoflera sig som sin motståndare är inget nytt. Kollegan Mussolini hävdade att fascismens var antikapitalistisk, antisocialistisk och att de var de sanna individualisterna och det var denna sanna anarkin.

Hitler var aldrig ens ämnad för ett uns vänster så som vänster åsyftas utifrån Marxistiskt perspektiv. Hans retorik vädjade till känslor snarare än förnuft. Han uteslöt hellre än att försöka innefatta. Han övergav den regelbundna livsföringen i ungdomen mot en idiosynkratisk, personligt präglad men fortfarande asketisk livsstil Jag kan utveckla detta men förbered er på ett långt e-mail. Han avvisade och blev delvis avvisad av sina föräldrar, senare i vuxenlivet utvecklade han paranoida tendenser, voyeurism och andra störningar. Han hade knappt något privatliv och att umgås är en del av socialismen om än inte något den inte har monopol på. Han hade på det hela svårt att förstå andra människor och med det svårt att förstå sig själv och vice versa. Hitler var minst sagt "Von Oben." I tidiga år hamnade han i dispyter med sin präst om att hans bibeltolkning var mer adekvat. Hade han - trots dessa utvecklingsfaktorer - hamnat i vänstergrupperingar
hade han antingen tynat bort eller hängett sig åt grav insubordination.

Därför var Hitlers teorier och praktiska politik Höger så som vi känner den äldre grosshandlarhögern.

Hierarkin.
Den förhärdade människosynen.
Roffarmentaliteten.
Statskapitalismen.
Gullandet med Adeln.


Names Dropping.

Prof Herbert Tingsten - Nazismens och Fascismens idéer. /ISBN: 91-7568-042-4

Adolf Hitler - Mein Kampf./ ISBN: 91-7123-025-4

Mats Dahlqvist - Staten, socialdemokratin och Socialismen./ ISBN:91-518-0862-5

Prof. Howard Garnder - Sinne för ledarskap /ISBN:91-88410-78-1

Svensk arbetarrörelse i ord och bild 1887-1951/ Tidens Förlag -1956.

Av Stefan Holmqvist - SHQ 20 feb 2002 13:27