Robinson är själsdödande

Såhär samma dag som, den i medier kallade, Robinson-finalen sänds, ska jag förklara vilket onormalt beteende det är att se på dokusåpor.

Själv har jag aldrig förstått mig på dokusåpor och liknande "tv-program" som drar enorma skaror till tv-sofforna. Som sedan invaderar folks sinnen, och blir det det självklara samtalsämnet på jobbet, skolan och arbetsförmedligen.

- Ooh, såg du Baren?... Jennifer Lopez va me!
- Vem åkte ut i lördags?

I filmen Känd från TV ges svaret på detta i en mycket intressant analys: istället för att odla personliga relationer med vänner, samt skapa nya bekantskaper gör man det hellre framför tv:n och låter doku-kändisarna bli DINA vänner. Därför känner man ett band till denne och gör därför allt - röstar på de andra, för att denne inte ska åka ut.

Samt skapar en enorm kult kring vanliga personer som sedan i pressen blir kallad Baren-Jokkmokk/Farmen-
Kristina/osv. Det skapar hos tv-tittarna en strävan efter kändiskap. För de odödliga kändisarna bygger man upp ett möjligheternas land fyllt av mjölk och honung, och jet-set-liv.

Detta kultskapande av kändisar gör att man inte bekymrar sig om annat än SINA favoritkändisar. För människan, som är ett socialt djur, är detta beteendet där tv:n ersätter personer abnormalt.

Nästa gång någon frågar om du ska med och kolla på Robinson/Big Brother/Villa Medusa/Radio/Baren/Farmen/Harem, svara:

- Nää, jag är inte onormal!

Av Emanuel Sidea 05 jan 2002 16:46