Våga bli ett subjekt

Sedan kommer förstås följdfrågan, att bli bedömd efter vad man gör eller hur man är gjord?

Som av en slump är detta lätt att överföra till de klassiska gamla könsrollerna; män gör och kvinnor är gjorda. Män är aktiva och kvinnor är passiva. Män bedöms för vad de uträttar och kvinnor för hur de ser ut, om man tillåter sig att generalisera grovt. Det räcker med att titta på närmsta reklampelare för att se detta förhållande, de flesta män står i färd med att göra något, medan kvinnor står, eller ligger lättjefullt utsträckta, och väntar.

Väntar på vadå? Ja, på HONOM förstås. Drömprinsen som ska komma på sin vita springare och skänka ett nytt och bättre liv. För alla är vi Mette-Maritar innerst inne, upplärda i harlekinromanernas pålitliga könsrollsskola. Att reklamtjejen skulle kunna fixa det själv har hon inte tänkt på. Ännu tydligare blir det om man bläddrar upp en vanlig svensk porrtidning. Männen står med stora stånd och sprutar ut sin manlighet, medan kvinnorna ligger utfläkta och tar emot. Mannen är aktiv, kvinnan är passiv.

Det finns faktiskt feminister som hävdar att maktfördelningen mellan könsrollerna bottnar i detta mycket fysiska förhållande som rör vår fortplantning. Män ger och kvinnor tar emot. Jag tror inte att det är så enkelt, men det räcker med att titta i ovan nämnda porrtidning för att se att det förmodligen finns en koppling. Biologister hävdar snabbt att det bara är att underkasta sig naturens lagar, men måste det vara så? Vi är ju trots allt civiliserade varelser som har möjlighet att bestämma över våra liv. Vi tillåter ju till exempel inte längre att starka slår de svaga i vårt samhälle, trots att det vore i enlighet med naturens lagar. Varför skulle vi då tillåta en ojämlik maktfördelning mellan könen?

Pojkar får tidigt lära sig att det är OK att titta på tjejer och bedöma dem efter deras utseende och fantisera om sex. Kvinnokroppar exponeras flitigt i samhället, och ingen kan undgå att titta på dessa bilder och bli mer eller mindre präglad på dem. Man blir van att objektifiera tjejer. På framsidor av herrtidningar ser man bilder på tjejer och på framsidan av tjejtidningar ser man också bilder av tjejer. Vänta nu? Ska alltså vi också objektifiera kvinnor? Nja, snarare handlar det om att vi ska identifiera oss med kvinnorna på omslagen, lära oss att bli objekt, men samtidigt bedömer vi också kvinnorna efter hur de ser ut, det vill säga objektifierar dem själva.

Givetvis finns det undantag för tjejansiktens dominans på veckotidningar, som homo- och vissa mansditon med hälsotema, typ Mens health, men jag kan inte påminna mig att jag någonsin sett en tjejtidning med en exponerad man på framsidan. Vi kvinnor får aldrig lära oss att objektifiera män, och därför är de flesta av oss inte så bra på det heller.

Nu är jag inte den som tycker att problemet med kvinnoobjektifieringen i samhället ska lösas med att män blir objektifierade i samma utsträckning, men jag tycker ändå att det är barnsligt kul att leka med detta hos mig själv, som experiment. Jag kan inte åka tunnelbana utan att någon man tittar på mig med en bedömande min och granskar min kropp med blicken. Hittills har jag alltid tittat bort och låtsats som ingenting. Låtit mig bli beskådad, objektifierad... På sistone har jag försökt att själv titta på män, och även om det är svårt att bryta en så gammal vana så går det ibland och vet ni vad som händer? Jo, männen blir generade när det märker att man tittar på dem. De är så ovana att bli objektifierade att de inte vet hur man gör. Och då tycker jag att det blir pinsamt. Jag sänker ju hans status genom att objektifiera honom - gör honom mindre helt enkelt. Så feminist jag är kan jag tycka att det är jobbigt när det blir ett så tydligt skift. Men varför skulle inte jag ha rätt att titta på män i min omgivning och reflektera över om de är snygga eller inte samt fantisera om de är bra på sex? Jag tror att det ändå finns något viktigt här. Även om vi inte bör sträva efter att objektifiera män offentligt, så bör kvinnor öva sig på att vara subjekt. Att inte bara stå och vänta på att drömmannen ska dyka upp, att han ska ringa, eller köpa blommor. Gör det själv vetja. Bli ett subjekt!

Av Susanne Gräslund 22 nov 2001 16:29